Reportage GÅRD&TORP

I tidningen, månadsmagasinet GÅRD&TORP nr 1/2016 finns ett reportage jag gjort, foto och text, från Tavnäs Föreningshus.
(om någon är intresserad finns den ute i handeln nu 28 januari)

Reportage Tavnäs

Jag har gjort ett reportage, foto och text, om Tavnäs Föreningshus här i Jämtland. Nu är reportaget sålt till en tidning, magasin, och jag är så glad för det, dessutom är det en av mina favorittidningar. Det här föreningshuset är speciellt på många sätt och förtjänar att lyftas fram för en bredare publik. Extra glad är jag också eftersom det ligger i grannbyn! Berättar mer när jag vet i vilket nummer det publiceras så kan ni läsa i tidningen.

Fotouppdrag gård till salu

Det blir långt mellan uppdateringarna på bloggen den här underbart varma sommaren.
Förra dagen var jag och fotograferade en gård som ska säljas här i Jämtland. Vackert väder, varmt och soligt. En frestande brygga med båt tillhör gården och jag drabbades av en enorm lust att bada!...men lyckades motstå frestelsen.
På gården finns både äppelträd och en ek(!) fast det är i Jämtland.

Naken man..!

Om det finns någon man som verkligen klarar av att ta Regi, att ta direkta Order, att visualisera frysta poser på vassa obehagliga stenar i starkt strömmande kalla vatten (en del gånger kan det vara lugnare vatten och inte fullt så vassa stenar) att vara Naken i strömmen och att ha förmågan att se sig själv som ett Objekt, en Sten bland andra stenar: inte vara under 35 år, inte vara fetlagd och inte heller mager som ett skelett, att klara av besvärliga situationer och adrenalinkickar och även uttråkning under långa fototillfällen och Dessutom helst bo här i Byn, i närheten av Fotografen, så att det fungerar när jag ringer en Mycket tidig morgon /eller sen kväll/ att NU kan det vara rätt ljus!, Nu åker vi dit och gör KonstFoto!
Jag håller på med ett fotoprojekt och söker något seriöst objekt i närheten av Fanbyn Bräcke.
Här visar jag en målning, Strömkarlen, av Ernst Josephson (1851-1906), mannen på mina foton ska inte vara det centrala i bilden, han ska inte vara så där extrovert: han ska vara mycket längre in i bakgrunden och vara en del av 'målningen' så att det är först efter en stunds betraktelse som han upptäcks på bilden.
(Fotografierna kommer att visas för publik.)Känner du att det här kan vara något för dig maila: hemligatradgarden@yahoo.se 

Springmeet 2014

Jag skulle åka till handelsträdgården när jag insåg att det var Springmeet 2014 i Östersund! Jag ändrade snabbt mina planer och grep tillfället att fota härliga bilar och folk. Det är bra att lära sig behärska alla sorters fototillfällen, att lämna sin komfortzon och trots det kunna skapa bilder.
Här kommer några bilder som får tala för sig själva.
Bilderna är till salu om intresse finns.

Här har jag gjort ett collage från platsen.
Det var mycket folk och glad och trevlig stämning.
Jag hade hela min koncentration på att se bilder och så hade jag yngsta labradoren Pia med mig också.

Vinkällaren

Jag har varit iväg på ett fotouppdrag och fotat produkter till vinkällare. Bilderna ska publiceras på en ny hemsida som tillverkar och säljer exklusiva inredningsdetaljer till vinkällare och vänder sig till kunder över hela världen. Hela påskdagen höll jag på att fota och styla inne i den där brännugnen för tegel, som jag berättat om i ett tidigare inlägg.
Nu håller jag på att redigera bilder för fullt.
Om ni undrar ifall det blev någon vinflaska att smaska på så är svaret nej. Däremot hade jag med all annan rekvisita så här hemma äter vi vindruvor för fulla muggar.

Artikel i Allt om Trädgård

I det senaste numret, nr 6, av trädgårdstidningen Allt om Trädgård finns en artikel på några sidor med foto, text och styling som jag gjort. Bilderna är från växthuset.

Produktfoto

Jag har fått ett spännande och utmanande fotouppdrag! Produktfoto som ska tas inne i en del av en gigantisk gammal tegelugn där tegel brändes förr i tiden. Idag var jag dit, in i ugnen, och kollade hur det ser ut. Ingen el finns och bara naturligt ljus.
Det är flera stora tunga häftiga och snygga prylar som ska placeras tillsammans så att det ser snyggt ut, helt enkelt. Svårt och roligt samtidigt. Och så enskilda bilder på grejerna var för sig.
Miljön är helt underbar men "lite" svårjobbad kan man verkligen säga.

Skapat

Jag är glad att vara med i den här broschyren som alldeles nyligen har publicerats.
-"En guide till länets slöjdare, konstnärer och konsthantverkare. Bakom skriften står konst- och hemslöjdskonsulenterna i Jämtland och Härjedalen. I skriften finns korta beskrivningar av och kontaktuppgifter till hela 165 företagare inom konst, slöjd och konsthantverk i Jämtland och Härjedalen."-
Här finns mer att läsa: ÖstersundsPosten  Länstidningen

Ett decennium...

Ja så är det! Nu har jag bott på den här gården i 10 år. Helt otroligt vad tiden försvinner! Vi köpte gården 4 mars 2004, det är ett datum som jag aldrig glömmer. Vi hade väntat på beslut om vem som skulle få köpa i hela 7 månader! Mannen hade gett upp hoppet, inte jag. Jag vägrade ge upp. Glömmer aldrig känslan när säljaren till slut valde oss.
När jag fick nycklarna i min hand…
Det har hänt mycket under de här 10 åren. Bra saker och jobbiga saker. Som det är för alla, antar jag. Jag har gjort en trädgård, från ingenting och utan egentliga kunskaper, som blivit en besöksträdgård och varit med på TV i Trädgårdstoppen och reportage i magasin. Det har varit besökare i trädgården som berättat en del av husets historia, det har varit tv-folk, professorer och annat kändisfolk här på besök.
Roliga situationer har uppkommit då jag först inte känt igen dem.
Jag har haft otrolig tur på auktioner med att finna möbler till huset i stil som jag älskar och som passar huset. Vi har blivit erbjudna att låta göra biotopskydd av en del av vår skog och få pengar för värdet av träden samtidigt som de får stå kvar, underbart!
   Och det har hänt saker som man inte rår på.
Första kontakten med byfolket fick jag veta att det var en ”bygdens son” som velat köpt gården, att vi var ”fel” ägare! (Den här byn är känd för sin fina sammanhållning..)
Efter fem år lade företaget som mannen då jobbade på igen, han blev utan jobb /nu har han ju jobb igen/ Fyra månader efter mannen var det min ”tur” att bli arbetslös. Företaget jag jobbat på i 18 år flyttade all sin verksamhet till Stockholm. Min första dag som arbetslös fyllde jag 40 (ingen från min tidigare arbetsplats hörde av sig.)
En vecka senare blev min älskade islandshäst sjuk i fång och jag fick rådet att låta döda honom…/men kontaktade Strömsholm, och så behandlade jag honom själv och nu är han frisk/ Några dagar efter det sa en trädgårdsbesökare elakt (tror hon var från byn men hon presenterade sig inte) att hon hade en planta som jag kunde få, en ”tokgubbe”, för det passade en sån som mig…
Några veckor senare blev det känt att en bybo planerade vindkraftsindustri rakt framför byn!
Jag hittar tillbaka till konsten och börjar fotografera, går utbildningar
 och startar eget företag, Boije Photography.
Ja, det har hänt en del det här decenniet.

Tappar fattningen...

Visar en bild från ett reportagefotoarbete jag nyligen gjort. Antar att jag inte kan sälja in den här bilden i reportaget. För det är ju så, för att vara säljande så bör man sälja likartade saker, sånt som redan gjorts, alltså sånt som vi, folk, redan sett, för att magasinen ska tro att det går att sälja, att det är sånt som läsarna vill se och läsa. Knepigt, eller hur?? Och jag antar att den här bilden är lite "för konstnärlig" om man så säger. Men jag gillar den. :)
Och det här med att tappa fattningen då, som rubriken säger? Bilden med armar från skyltdockor i fönstret får vara symbolen för när jag tappar fattningen när jag läser det här på en av bloggarna som ligger på ÖstersundsPosten.
Läs HÄR om ni vill och orkar.

Blomsterstressen...

Det är konstigt. Ju mer man har att göra desto mindre tycks bli gjort. Just nu känns det i alla fall så. Den här sommaren är konstig, riktigt stressande faktiskt. Eftersom så många blommor blommar samtidigt så hinner jag inte med. Jag ska plantera, rensa, anlägga, vattna, fotografera, jobba, mata djur, leta bilder till mina kommande fotoutställningar, printa bilder och rama in bilder!
Allt det här ska ske samtidigt och jag hinner inte. Det är då det händer...jag blir liksom slö och stressad samtidigt. Svårt att förklara känslan. Att inte räcka till, att behöva vara flera i samma person, samtidigt. Fotar jag inte blommorna när de är som bäst har jag sedan inga bilder att sälja, rensar och vattnar jag inte växer inte blommorna, ogräset tar över och jag har inget att fotografera etc. Allt går bara runt och sitter fast i varandra.

Förra året när jag och trädgården var med i Lands Öppen Trädgård och Tusen Trädgårdar, så hade en människa skrivit i gästboken, (galleriets gästbok!) "vackra foton men dock finns det brännässlor i trädgården!" Efter det går brännässlorna under namnet "dock" här hemma...
Det här året ska jag nog sätta upp en varningsskylt/lista som besökare kan läsa innan de inträder i trädgården vilken innehåller hemligheter i form utav brännässlor.
Det blir lite som i England och deras Yellow Book.
Varning för: ogräs, giftiga växter, djupa dammar, hungriga fiskar, nedhängande grenar, ojämn mark, hala broar, våta fontäner, blöta bäckar, estetiskt trädgårdspynt, fula färger, för många fotografier och fel motiv, halkiga grusgångar, varmt växthus, torrt fika, spinnande spindlar, svirrande svalor, irrande myror, lågt flygande trastar, smygande kattor, bökande grävlingar, hästlukt, blomdoft och helt naturlig lantluft!

Jag på Kultursidorna i ÖP!

Nu har jag och mina foton dykt upp på mittuppslaget på Kultursidorna i ÖP. Roligt att se att jag faktiskt finns liksom, att det jag gör inte bara försvinner ut i anonymiteten. Det blir som ett slags kvitto på all kraft och arbete jag ger det här med fotograferingen och bildskapandet. Och så blir det en sporre att fortsätta.
Klicka på bilden för att läsa.

Jag på Kultursidan i LT!

Det står om mina fotoutställningar på Länstidningens kultursidor idag! Kul och spännande att läsa om sig själv i tidningen på det här sättet. Och roligt att utställningarna uppmärksammas trots att de är på bibliotek långt ut i "obygden".
Klicka på bilden för att läsa artikeln.

Min Hemsida Boije Photography!

Nu är den uppe, min hemsida!
Jag har inte stuckit ut näsan utanför dörren på hela helgen, har jobbat med utställningsbilderna, gjort hemsidan och printat ut visitkort. Arbetade 15 timmar på lördagen och 15 timmar på söndagen, i ett streck. Har klart 64 foton fördelat att visas digitalt på de tre olika utställningarna i Bräcke, Gällö och Kälarne.
Nu återstår titellista, numrering och informationsblad.
Vernissage på Bräcke bibliotek måndag 15 april klockan 18-19.
Klicka på bilden för att komma till hemsidan BOIJE PHOTOGRAPHY.

För Innovativ för Bräcke kommun!

Jag ska ha Fotoutställning på biblioteken i Bräcke, Gällö och Kälarne. På stora digitala plattskärmar!!! Yes Jippie!!! Kan man tycka. Men...detta är Bräcke.
Skärmarna är liggande och jag har 25 stående foton...
Skärmarna kan enkelt vändas, på en halv minut max, med en skiftnyckel.
Men det är för innovativt för Bräcke Kommun.

"Skärmarna sitter som som de sitter och det går inte, dem får ni inte, ändra på!"

Det här är ju mycket lustigt (NOT!) speciellt när Bräcke Kommun precis haft en stor landsomfattande kulturkonferens om att "Kultur kan göra skillnad", även i små byar och att man ska välja att se saker på andra sätt, att inte bara acceptera utan att se Möjligheter.
Och jag vill ju bara vända en plattskärm från liggande till stående...men till och med DET är för mycket för Bräcke kommun!
För innovativt, för annorlunda, för nyskapande, för......du måste fatta att du ska vara som alla andra....!!!

Några länkar:
Bräcke sämst i landet på personlig utveckling
Folk från hela landet är här
Kulturliv i Bräcke Kommun
Hela Sverige ska leva i Bräcke
Bräcke by Night Fylla o Fight

Och varför skriver/berättar jag det här och visar länkarna från Nyhetstidningarna?? Jo för att det är viktigt, för att det hör samman, för att det här är en av alla saker som gör att folk har Bräcke Kommun som sista alternativ när de vill bosätta sig i Jämtland!
Att vända på en plattskärm......är för innovativt!
Så utställningen kommer att se ut på det här sättet!
(alltså om man vänder  på skärmen så blir det rätt som synes)

Härligt!

En underbar morgon! Vårvintern är här och solen smyger fram sitt varma leende över bergen. Det kommer att bli en vacker dag, en underbar dag och livet är faktiskt fantastiskt. Det är så livsbejakande att till största delen kunna bestämma över sina egna dagar.
Kan berätta att jag sålt en artikel till ett magazin, text, foto och illustrationer av mig. Det känns så härligt att kunna skriva så. Det var inte så länge sedan jag satt och tittade i alla dessa underbara tidningar och kunde inte ana /eller kände jag på mig?/ att jag bara några år senare skulle ha mitt eget material i dem. En härlig känsla!
Nu ska jag dra ner rullgardinerna, mitt i ansiktet på solen, och fortsätta jobba med mina bilder.
Ha en fin dag allihopa!

Min dag och en förfrågan!

Min namnsdag idag. Firar den för mig själv genom att visa en bild på några blommor från mitt växthus. Ibland får jag frågan ifall bilderna här på bloggen är mina allihop, och ja så är det. Jag fotar allt själv och använder bara eget material. Sånt är viktigt för mig, för att inte säga värdefullt. Men, det förstås, det tar en massa tid och är egentligen ett riktigt arbete.
Har fått en förfrågan om att lägga hela min blogg, inklusive alla bilder, på ett annat ställe.
Hur ska man ställa sig till det?
(Och bilden är gjord i kameran, som vanligt.)

Rena Snurren!

Mitt på dan förra veckan i torsdags så försvann uppkopplingen till internet och telefonen och tv:n.
Popp!! Och det blev svart!
En svart ruta på tv:n, telefonen helt död och internet och mailen blev totalt livlösa. När man, som jag, är ganska beroende av internet och mailen (som nystartad företagare) blir man inte så glad. Det visade sig, syntes alltför klart, att det var något som rivit ner telefonledningen framför vår gård längs byvägen. Någon traktor som röjt snö hos någon granne, kanske? Vet inte vad som rivit ner ledningen, men att det var något stort och starkt och mäktigt är alldeles tydligt. Ledningen låg nerriven längs flera stolpar och trådarna var RENA SNURREN!
En jäkla härva, helt enkelt!
Vi ringde och anmälde och torsdagen passerade, fredagen och lördagen och söndagen och måndagen och tisdagen och på onsdagen, i dag alltså, så hade de lagat och uppkopplingen fungerade igen.

Och SE och häpna; ett intressant mail hade dykt upp just precis när jag inte kunde kolla mailen! Nåväl, det kom fram och fanns kvar i inboxen och det var ju tur. Berättar antagligen framöver vad som stod i mailet.
På bilden: för flera år sedan när jag skulle slänga en liten bit koppartråd knölade jag ihop den i handen...och såg sedan att det hade blivit en drake (eller liknande) och då kunde jag inte slänga den längre och nu har den här lilla figuren stått på ena kakelugnsfrisen i snart 10 år... på sommaren får den komma ut och lufta sig i trädgården ibland. Jag har väntat på att någon, när jag har mina trädgårdsvisningar, ska fråga vad det är förnågonting, men ännu har ingen gjort det. Kanske tror de att det är något skräp... :)

Transparent...

Jag sitter bakom spetsgardinen i salen och kikar ut. Ut i den kalla verkligheten. Här inne hos mig, i salen på Riksdagsmannagården, dansar ljusglimtarna från den värmande elden i kakelugnen på takmålningens gyllene mönster. De gamla 1800-tals tapeterna tycks leva sitt eget liv, de slingrar sig i ljusskenet lika suggestivt som en film av Ingmar Bergman. De gamla handblåsta fönsterglasen ger ett skimmer åt livet, en verklighet som fanns en gång. Men den finns även här och nu, här hos mig.
Det gäller bara att ha förmågan att se den.
Tänker på alla dessa tidningar, magasin, som lever på sina bilder. De vill inte ha något nytt, nytänkande, de vill ha samma bilder om och om och om igen. Och så tänker jag...på mitt jobb jag hade i 18 år, där jag såg utvecklingen av alla dessa magasin (och dem som försvann)...och så vet jag, känner, vad som skulle locka ny publik.
Det är lätt att hålla sig till givna mönster, som spetsgardinen som transparent hänger framför det levande fönsterglaset, men det är desto svårare att se igenom mönstret och möta verkligheten, och verkligheten är som vi vill att den ska vara. Det gäller bara att nya ögon får komma fram, att släppa fram klarsynen.

Men så har jag även fått en förfrågan om fotouppdrag, som jag inte vågat svara på ännu. Vet inte om jag har kamerautrustning (har ingen blixt) som klarar av uppdraget för jag fotar ju "bara" i naturligt ljus..! Det är liksom det som är grejen med mina bilder, det är därför som de får det där levande uttrycket (om jag får säga det själv). Så jag vet inte om jag vågar tacka ja. Men om jag inte gör det så är jag nog en idiot! Men samtidigt.....att veta att man kan, att man har förmågan att SE, men samtidigt...ja.....tänk om det är mörkt den dagen, nästan totalt helmörkt och jag har ingen blixt....och har åkt långt och så levererar jag inte??!! Hittar inte magin, får inte till något, och alla blir besvikna. Ska fundera över helgen, skjuta på beslutet lite...och undra över vad jag ska svara?