Växthuset - äntligen!!

Äntligen är växthuset klart!! Som jag längtat efter detta växthus, i flera år faktiskt! Gick och velade, tänkte att säsongen är så kort och det ena med det andra. Men kan andra köpa skotrar som de leker med så kan väl jag satsa på ett växthus, som jag leker med! Här kommer jag att sitta och njuta och driva upp frön och för första gången odla tomater och gurka. Det här ska bli ett riktigt lyckohus, mitt Växthus, mitt Glädjehus!

Den ena delen av växthuset har jag inrett, i min egen stil och med sådant som jag gillar. Nu på hösten är det mustiga varma färger på tygerna och till sommaren blir det andra kulörer. Den andra delen av växthuset ska bli växternas del. Jag längtar efter doften av jord och blad, att få pyssla om blommorna och se tomaterna växa!

Här är den nu äntligen, vedspisen, som väntat ett halvår på att komma på rätt plats. Den har stått i hallen och längtat efter ett eget hem. Jag fyndade den på Blocket. Tycker att den är så vacker och lite annorlunda med sina kurviga ben, tassar, sirliga mönster och stora mässingsräcke.

Jag gillar det där räcket. Rakt är det fortfarande också.

Här är den andra Gefle-urnan av de tre som jag fyndade på en loppis för ett tag sedan. Och vedspisen.. är kär i den faktiskt, den har så vackra former! Tycker att den gör sig så bra med de där tygerna som bakgrund.

Här kan man sitta och mysa kyliga kvällar framöver. (Vi ska i dagarna dra in ett rör till vedspisen.) Den här trädgårdssoffan är från 1800-talet och kommer här ifrån gården. Jag löste den och hela gruppen trädgårdsmöbler på auktion där allt från gården tyvärr såldes för flera år sedan. Fick kämpa mot en norsk antikhandlare för att trädgårdsmöblen skulle få komma tillbaka till sitt eget hem igen. Kan ännu idag höra den suck av lättnad som möblemanget gjorde när det kom tillbaka till gården.

Golvet i växthuset. Jag har lagt plattor för första gången! Alltså små plattor..sådana som man ska mjöla under och allt ska vara så där rakt och perfekt innan man börjar.. Mannen fick sköta den saken, att plana ut och mäta, sånt gillar inte jag. Sedan tog jag över själva plattläggningen. Och så roligt det var! Jag hade tittat på olika sätt att lägga, på olika mönster, och inte hittat det jag villa ha. Så jag gjorde nåt helt eget istället.

Så här blev det. Jag kallar det för en "tokläggning". Jag bara körde på och gick på min estetiska känsla. Ville inte ha de där jämna mönstren som man ser överallt, de får dessutom golvet att verka mindre än vad det är eftersom det regelbundna mönstret visuellt krymper golvytan. Och så tycker jag inte att det är snyggt heller. Jag ville göra nåt som skulle kunna vara från en gammal borggård fast det var nylagt. Det finns inget mönster i det men ändå verkar det som om det finns ett mönster, liksom..hmm. Svårt att förklara, speciellt till bara en bild.

Plattorna är grafitgrå, ljusgrå, ljusrosa och svärtade rosa. För att lätta upp ytan och få den mer levande och för att golvytan ska verka större. Faktiskt så är nog det här sättet att lägga plattor mycket svårare än att lägga efter något mönsterschema. Men det var en liten utmaning också, gillar ju sånt.

Curryörtens silvriga blad passar bra mot tygerna. Den doftar så gott. Idag blir det en mysig testund i växthuset och så får jag se om vi kommer igång med att dra in röret till vedspisen.
Nu är det nästan svårt att minnas hur det såg ut innan växthuset var på plats, klicka HÄR om ni vill se.