Tror att jag flyttar in i växthuset snart. Trivs så bra där bland blommor och annat. Det är som en annan värld, mitt glashus, min vuxen-koja.
Sommaren rusar fram som ett expresståg och jag har inte hunnit med riktigt. Jag sprang som en galning för att inte missa tåget och fick precis tag i dörrhandtaget när det startade och där hänger jag nu, i handtaget på utsidan av ett tåg som allt snabbare rusar in i den mörka årstiden. Inte kan jag bromsa heller, för hur bromsar man tiden??
Tvättade blusen häromdagen och hängde den på tork i växthuset så att den underbara blomdoften skulle sätta sig i tyget.
Nu på Söndag 21 Juli kl 12-18 är min trädgård The Secret Garden med i Lands Öppen Trädgård, som en av 100 trädgårdar i Sverige som håller sina grindar öppna för intresserade besökare just den här dagen.
I galleriet på gården finns mina fotoutställningar I det gröna och Fönster genom verkligheten.
För att hitta hit: gå in på trädgårdens hemsida www.secretgarden.se där finns info och karta.
Välkommen!
En grön onsdag idag. Den gröna onsdagen är våt, varm och blöt. Dagen för Öppen Trädgård (Söndag kl 12-18) närmar sig och det regnar. Och jag är så sömnigt trött. Det är egentligen ett underbart väder, det duggar så där lite lätt men det lägger sig som en dimma på mina glasögon så jag sitter inne i stället för att fixa i trädgården. Den där dimman på glasögonen är inte så dum egentligen; allt får ett magiskt skimmer och ser så annorlunda ut. Allt suddas ut och flyter ihop och man ser inte längre allt ogräs och allt som egentligen ska hinna göras.
Tänk! Om jag hade dimglasögon att låna ut till besökarna nu på söndag så att alla kan se trädgården som jag ser den!!! :)
Det känns som det är en gul tisdag idag och det blåser friska vindar. Sommaren håller andan ett tag nu när det är halvlek och samlar kraft inför det kommande. Själv håller jag på i Galleriet och komponerar ihop en installation i det ena utställningsrummet, det med temat "I det gröna".
Jag tycker att det är så roligt och kreativt att göra installationer! Har alltid tyckt det. Gjorde även en installation på konstskolan när jag hade separatutställning där, men det var för nästan 25 år sedan. Jag och installationer går hand i hand liksom ;)
Nu på söndag är min trädgård med i Lands Öppen Trädgård, som en av 100 trädgårdar i Sverige.
Alla intresserade är välkomna!
Varför håller jag på som jag gör, egentligen? Varför håller jag på med min trädgård, varför bor jag här och varför har jag gjort ett eget Galleri här på gården?
Ja, det kan man verkligen fråga sig. Ibland kan den norrländska kylan nästan komma ikapp mig och jag funderar på att skita i trädgården, att skänka hela gården som ett rehabiliteringshem för något gravt…och att lägga ner hela mitt bildskapande.
Det är när den blå måndagen kommer nafsande. Den blå måndagen som är som ett svart flor över det grådaskiga norrländska ansiktet: jantelagen.
Jag, medelålders norrlandskvinna, borde väl förstå att jag inte ska hålla på med foto?! Att tro att jag är konstnär och har något att komma med i konstvärlden i övrigt. Jag, medelålders kvinna i norr borde hålla mig till spisen, någon hjärndöd hobby och barn/barnbarn och fixa goda middagar och skvallra arslet av mig om andra grannar och övrigt.
Men, jag är inte på det sättet. Och då passar jag inte in i mallen.
Så jag har gjort mitt eget Galleri för att jag inte kan släppa mitt bildseende längre. Har ju varit tvungen att låsa in det för att passa i en mall de senaste 20 åren….
Som sagt, en blå måndag. Och jag kämpar mot bilderna som trycker sig på, som vill in, vill fram, genom mig. För jag har inte fattat att jag är en medelålders norrlandskvinna…och vad spelar det egentligen för roll???!!!
Något som de som besöker min trädgård ofta säger/frågar, riktade till min man och när jag inte är i närheten, är konstaterandet: "Det är väl Wictoria som har idéerna och du Peter som gör själva jobbet i trädgården?!"
Det här känns riktigt frustrerande för mig eftersom det är jag som gjort allt jobb också. Grävt, spettat, sågat, rivit och slitit så att händerna blödde trots att jag använde handskar...allt har jag gjort för hand och inte använt några maskiner. Och så tar de flesta för givet att det är mannen som jobbat och jag, kvinnan, bara glidit runt och sagt hur det ska se ut!
Det är oftast kvinnor som säger det här. Och det gör det hela extra knepigt, tycker jag! Kan det vara på det sättet, fortfarande, att kvinnor på nåt sett ser sig som det svagare könet och tror sig inte kunna, alternativt tycker att de har "rätt" att bara glida runt och låta sina män jobba åt sig? Kanske är det så på många ställen fortfarande, men inte här dock.
Kanske ska jag starta en kurs för kvinnor; Våga gräva! och Så använder du spaden på rätt sätt...
Pia är min fotoassistent som följer med mig på mina fotostunder. Hon vakar så att inget smyger sig på oss i skogen, vaktar längs vägarna efter skumma individer och vägpirater och ser till så att matte inte blir överkörd när jag ligger på vägen och fotar dikesblommor.
Hon har koll helt enkelt! Och det är jättebra för jag har ingen koll alls på vad som händer runtomkring mig när jag fotograferar. All min koncentration försvinner in i bilden och kameran och vad som i övrigt sker är för mig okänt. Så det är jättebra att Pia, vakt-labben, följer mig på mina fotosessioner.
Pia är 11 månader nu och väger 29 kilo. Mattes "lilla" bäbis...
Min trädgård, The Secret Garden, har fått en egen hemsida. www.secretgarden.se
Klicka HÄR eller på bilden så kommer ni dit!
