Vaknade till en underbar morgon!
Dimma! Och solen som ville bryta igenom. Satte mig i bilen tillsammans med mina labbar och åkte en sväng. Börjar med att visa ett fönster, även fast det nästan var den sista bilden under roadtripen. Ett kyrkfönster. Jag hamnar ofta vid någon kyrka när jag är ute och åker, av någon anledning.. Älskar fönster. Det glimmande, magiska och känslan av andra världar.
Morgonen började med dimma. Trädgården låg inbäddad i ett ljuvligt fluff.
Den sista guldaklejan blommar sin sista blomma.
Isen har börjat lägga sig över fiskarnas damm. Den nya dammen.
Det är dags att låta koiarna få komma in till sitt vinterbo.
Åkte upp till berget med utsikten. Tar några kort på omgivningen. Åt det här hållet ser man fjällen.
Precis där jag står, har mina fötter, vill folk i byn Fanbyn sätta upp vindkraftverk.....för pengarnas skull.
Jag väntar på att dimman ska lätta för att kunna se mitt hus, gården där jag bor. Under tiden jag väntar tar jag några kort på blåbärsriset som glöder i solen. En av labbarna stryker förbi.
Dimman lättar och jag ser huset. Jag är 175 centimeter. Vindkraftverken är
150 Meter höga!!
Alltså de är gigantiska och sååå nära byn!!! Rakt i söderläge högst upp på berget.
Jag och labbarna åker vidare och av någon anledning hamnar vi vid Bräcke kyrka. Jag tycker att de är så vackra de här järnstaketen som finns runt vissa gravar.
Efter ett tag inser jag att bilarna som är parkerade vid kyrkan är där för att det varit en begravning. Men det är inga människor på kyrkogården, de sitter i ett hus flera hundra meter bort, men jag känner ändå att jag ska åka därifrån. Jag kan ju alltid, kanske, komma tillbaka en annan gång.
Tillbaka hemma igen. Går in i trädgården och möts av det här ljuset.
En härlig dag, en dag som innehållit massor men ändå ingenting.
En roadtrip en Lördag.