Härlig sommarmorgon!

Det blir ett snabbt inlägg idag. Igår kväll var det ett så magiskt ljus över sjön. En svensk sommarkväll när den är som bäst. Vaknade tidigt nu på morgonen och möttes av en strålande daggfrisk trädgård. Karparna åt frukost tillsammans med mig och hundarna vid dammkanten. Vi satt alla och njöt av den vackra utsikten.

Byvandringen som gästade min trädgård gick jättebra! Tror nog att de allra flesta gillade det de såg, i alla fall verkade det så. Idag är det ännu en byvandring som kommer släntrandes och i morgon ytterligare en! :) Har faktiskt funderingar på att göra en visningsträdgård, eller vad man nu ska kalla det. Det är så roligt när intresserade människor kommer och vill titta.
Har varit och köpt några perenner på rea...men som vanligt är inte rabatten där se ska vara klar...men det löser sig säkert.
Och så är det så roligt med alla kommentarer! Njut av sommaren allihopa! :)
  (fotot är gjort direkt i kameran)

Katastrofområde...

Kan man kalla det för just nu. Den där leveransen, som jag gladde mig så otroligt åt och hade väntat så länge efter och som jag berättat om i ett tidigare inlägg, det kommer nog att dröja mycket längre innan den står på plats än vad jag hade trott. Vi har stött på problem...eller man kanske hellre kan säga att vi har stött på STEN! Vad göra? Vi lånade en Cobra bergborrmaskin från 60-talet... en våldsam sak som nog inte är att leka med. Buss på bumligarna, de måste bort!

Så här ser det ut nu idag, området som ska vara nästan färdigt, hade jag tänkt, lagom till evenemanget Tusen Trädgårdar den 8 augusti..... är jag tidsoptimist eller helt galen? hmmm

Sten är tungt, speciellt om det är stoora bumlingar. Och när man inte har traktor får man ta till andra lösningar. Inte heller kan vi spränga eftersom huset ligger bara några meter ifrån. Vi använder Snigamit i stället, vilket knäcker stenen och sedan får man försöka baxa bort delarna för hand. Men de är fortfarande stooora och tunga.

Trädgårdsarbete...som blir så här, är inte bra för den konstnärliga inspirationen. Och tid tar det, alldeles för lång tid, tid som vi inte har!

Där inne i rosenhavet har jag tänkt göra något. Men först måste det stora området bli klart.

Och en dag började det blåsa, kraftigt. Ilskna vindar frustade omkull många blommor och jag sprang och band upp dem. Vinden tänkte blåsa omkull en viktig del av leveransen så vi fick sätta stöttor för att hålla den på plats. Ofta önskar jag att jag hade en trollstav, som jag kunde svepa till med och så, vips, var saker och ting fixade! I sådana här lägen gäller det att vara envis och inte släppa greppet om sina visioner.

Byvandring!

I morgon kommer det besök till min trädgård. Det är en byvandring som kommer att äga rum. Byäldsten går genom byn med ett antal intresserade och berättar om gårdarna och deras historia. Jag blev tillfrågad om ett besök i trädgården och självfallet så tycker jag att det är roligt! Undra hur många det blir? Spännande! Och skoj! Idag ska jag pyssla i trädgården och piffa till. Hoppas det blir lika bra väder i morgon som det är idag.

Hoppas att de kommer att gilla det de ser, i alla fall en del.

Det är faktiskt roligt att visa upp trädgården. Jag har även anmält mig till Tusen Trädgårdar, som går av stapeln i augusti. Lite pirrigt, men roligt samtidigt!

Filmtajm!

Nu ska jag testa att lägga upp en liten filmsnutt på bloggen! Hoppas att det fungerar. Färger och kontraster, ljud och skakig bild är inte så bra, men det är vad min lilla kamera kan åstadkomma. Första filmen blir en liten snutt på dammen, en av alla dessa varma dagar nu i mitten av juli.




Jag kör en liten till filmsnutt! Det är alltid roligt att göra saker man inte gjort förut, och att lägga upp filmsnuttar är nytt för mig. Jag satt och skulle filma humlorna som surrade runt på praktbetonikorna och då dök Ella upp. Det är praktbetonikornas år i år, jisses vad de blommar och var STORA de är!

Rosenhavet och en leverans...

Nu blommar rosorna hos mig. Det är en gammal sorts ros som jag inte vet vad den heter, men den är minst lika vacker ändå. I ena hörnet av trädgården finns ett hav av dessa gamla rosa rosor. De har vuxit sig vilda där, har fått vara ifred från allt vad gallring och ansning heter i flera decennier så nu är det ett helt hav av rosor. Många skulle kanske kalla det för ett snår av rosor men jag tycker att rosenhavet låter mer romantiskt.

Den gamla Byarumsbänken står alldeles invid rosenhavet. En liten rosenknopp har tittat fram.

Rosor, grusgångar och varmt smekande solsken som silas mellan löven, det är härligt med sommar!

Rosenhavet.

Jag dansar en regndans vid dammkanten så att mina blommor ska få duscha i den härliga värmen som är. "Matte, vad håller du på med?" undrar labbarna. De är vana vid mattes knäppa tilltag och viftar på svansen.

Det har kommit en leverans hit till gården. En spännande och rolig leverans!!! Här ligger det, väl inpackat, och väntar på att bli omhändertaget. Nattens regn har bildat pärlor på den skyddande plasten. Vad det är? Det visar jag framöver. Det återstår en del jobb, väldigt mycket jobb faktiskt, innan det är klart. Men jag ska ta bilder under arbetets gång. Jag kan berätta att det är någonting som jag har längtat lääääänge efter!

Orkidéer i min trädgård

Nu på morgonen har jag varit och fotograferat mina orkidéer som växer här i trädgården. Det finns orkidéer både i våtmarken och vid ena sidan av dammkanten. Här på bilden nedan syns Jungfru Marie nycklar

Jungfru Marie nycklar är en färggrann och kraftig orkidée som är lätt att få att trivas och föröka sig.

Det här är en Brudsporre. Den doftar otroligt ljuvligt, speciellt på kvällen.

Den har väna små blommor, ser nästan ut som små brudar som dansar fram på en stängel.

Det här är ingen orkidée. Jag har faktiskt ingen aning vad det är. Den har följt med mossan från skogen och verkar trivas vid dammen. Den är liten men ser spännande ut på nära håll och så har den så härliga färger.

Ser nästan ut som munnar som gapar.

Monstermunnar som slukar vattendroppar. Smask smask!

Utsikt från verandan en sommarkväll

Att sitta på verandan när det regnar kan vara riktigt mysigt. Jag satt där en kväll när åskan lät höra sitt muller över bergen. Det hotfulla mullrandet kom närmare och närmare. Regnet öste ner och jag hämtade en filt och min kamera. Skulle vara spännande om jag kunde fånga blixten, tänkte jag. 

Den här bilden föreställer egentligen ingenting...men jag tycker om den. Den ser ut som en målning. Alla bilderna här nedan är gjorda direkt i kameran, ingen manipulering alls.  

Att fånga blixten är inte lätt. Man vet ju aldrig vart på himlen den dyker upp och inte heller när den kommer att slå till. Men ljuseffekter blev det i alla fall. Lite spännande och annorlunda bilder.

Oj oj oj vad är det som händer här? Ja det kan man fråga sig. Det är roligt att bolla runt med kameran!

Det ser nästan ut som man fotat genom glas eller vatten. Vid det här laget hällregnade det rejält. Vattenytan i dammen krusades av de anstormande regndropparna. Vinden kastade åt olika håll och försökte klämma ner en del av mina blommor mot marken.

Det här fotot är jag riktigt förtjust i. Det ser ut som en del av en gammal målning. Statyn står och ser så där lagom suggestiv ut. Man kan nästan låtsas att det är taget i en gammal landskapspark i England eller i Skottland eller någon annan stans där de har historiska mystiska trädgårdar. Det känns faktiskt som om jag skulle vilja gå in i den här bilden och smyga runt lite.

Åskvädret har avverkat sin första anstormning för att senare smyga sig på bakifrån. Åskan gör ofta så, den går runt och luras lite grand.

Här går det undan!

Landskapet förändras! Det börjar byta skepnad.

Vad är det som händer? Allt löses upp till färger.

Till slut saktar förvandlingen in och ett annorlunda landskap dyker upp. Återigen ser det ut som någon slags målning.

Det här landskapet ser nästan ut som uppe på kalfjällen, eller heden i de skotska högländerna.

Så här ser det ut egentligen. Både jag och kameran har lugnat ner oss igen efter att ha lekt under tiden som åskan passerade. Så här ser alltså verkligheten ut, originalet om man säger så, men vad som är den riktiga verkligheten, ja det är upp till betraktaren att avgöra. Alla har vi olika sätt att se på saker och ting och det påverkar vår verklighetsuppfattning dagligen. Det finns många som inte ens ser vad de har mitt framför ögonen, eller så bryr de sig inte om det och förstör både utsikten och levnadsvillkoren för andra.