Ett fönster från drängkammaren här på gården. Drängen huserade i ett rum ovanpå bryggstun. Här har tiden stått stilla. Elen har tillkommit på senare tid med sina gamla tvinnade ledningar och gardinen har jag satt upp.Innanfönstren är inte uppsatta och spindlarna väver sina nät i fred från moderna påfund. Jag känner mig som en gäst här inne. Det finns någon här, som jag inte kan se, inte helt klart och tydligt. Kanske skulle jag ställa in kameran på extra lång slutartid och lämna den här. Kanske skulle jag se något då... 
3 kommentarer:
Så vacker bild med ljuset på lampan mot den mörka bakgrunden! Ja, säkert finns det en närvaro, som det ju oftast gör i gamla hus!
Det känner jag även av i det gamla hus från ca 1850-talet,som jag bor i, men bara vänlighet, som tur är!:)
Lisa
Så spännande !
Jag tror också att "någon" finns kvar där....
Är så sjukt imponerad av hur fint du bor och hundarna är så gulliga ! För att inte tala om vilka mästerbilder du tar. Kul att ha hittat din blogg.
Vänliga tankar från Bibbi.
Klart att du ska sätta kameran på det. Det vore väl spännande. Jag har ibland fått märkliga saker på mina bilder som jag inte sett när jag fotat bla småfolk
Skicka en kommentar