Min familj...

På bilden syns en del av min familj. För det är ju så att jag räknar mina djur som familjemedlemmar. Vi tillhör samma flock, samma familj, och alla har vi en samhörighet, en trygghet, tillsammans.
Den nya familjemedlemmen, labradorvalpen Pia, blir 9 månader om bara någon dag. Fattar inte vart tiden har tagit vägen. Nu har det blivit på det sättet med henne att hon hela tiden vill veta vart matte är...antagligen eftersom jag haft med henne överallt. Och detta har fått följden att när jag lämnar henne i bilen så börjar hon skrika yla och vråla som en besatt. Sist bet hon av båda säkerhetsbältena fram!
Jag var bara några meter från bilen så hon kunde se mig hela tiden. Jag höll på att fota några fönster på ett ödetorp och hörde hur hon vrålade och skrek de få minuter jag fotade. Inte fattade jag att hon kunde både vråla och bita sönder saker samtidigt...
Så nu får jag åka olagligt ett tag tills jag får tag i några bälten...
Undra hur jag ska träna henne att vara själv i bilen?? Hon såg mig ju hela tiden och ändå skrek hon?! (har även testat att gå så att hon inte ser mig men hon skriker i alla fall, både om jag är borta en kort tid eller en lite längre tid)
Annars så är hon helt underbar, naturligtvis, min lilla Pia som är störst av alla mina labbar redan. Min lilla Drake, jag kallar henne för Draken för hon har en drakes hjärta, i positiv benämning alltså.
Igår badade alla fyra labbarna för första gången det här året. Isen hade precis försvunnit dagen innan men det kalla vattnet bekom dem inte. Jag tror att Pia tyckte att det var det roligaste hon varit med om i hela hennes liv. :) (efteråt torkade jag dem förstås)
På bilden syns Pia, Ella och Gina.