13 april 2011

Intervju med en Sork...

När jag kom ut i den massakrerade trädgården i morse så satt en sork i en av fällorna. Den stirrade vilt på mig och hade en riktigt desperat blick. Jag tänkte precis sätta fällan med sorken i bilen för att köra iväg med den när sorken började låta... den mumlade något...
"mummel hmm hmm släpp ut mig!"
"Va??!!"
"Släpp ut mig så ska jag berätta en sak!"
"Nej nej nej, inte släpper jag ut dig i trädgården igen! Men berätta nu vad du tänkte säga!"
Och så började sorken babbla, den pratade snabbt, lågt och lite väsande och samtidigt med en intensiv stämma. Jag kommer inte ihåg riktigt allt den sa men ungefär så här:
"...det var inte jag som sa till sorkarna att komma till din trädgård det var inte jag som ville hit men de tvingade mig och jag var hungrig så jag följde med det var SorkKungen som sa att vi alla skulle flytta hit och vi allihopa var så hungriga och så ville vi busa samtidigt så vi följde med i alla fall."
"Jasså du, men ni måste ha varit många, riktigt många, flera hundra eller till och med ännu fler??"
"...mjaa...vi var inte så många från början men det var så gott att äta och så var det så roligt att gräva och äta och gräva och äta så vi började para oss vi parade oss så att det skvätte det skvätte och så blev vi fler och åt ännu mer och SorkKungen blev också fler och så var vi så många att vi inte riktigt visste vem vi var längre men då parde vi oss ännu mer och då blev vi ännu hungrigare och åt ännu mer... och vi kommer att bli fler än vad vi är nu också...Ooops....det där sista fick jag ju inte berätta...."
"Va??? va fan säger du?? Är inte det värsta över?? Är ni här för att stanna och att allt blir bara värre och värre?"
Sorken började babbla igen: "Njaa...näää....jaa...mmm....men vi lovar vi lovar vi lovar att inte äta av blommorna inte perennerna inte rötterna inte orkidéerna inte lavendeln kanske men de är så goda ALLT är så gott så vi är hunriga jag är hungrig. Men vi lovar att inte äta vi lovar!!" och så ställde den sig på bakbenen och höll bedjande fram sina framtassar
"Du där, lilla Sorken, jag tror inte alls på vad du säger, att ni lovar att inte äta. Jag tror inte på dig!"
"Nu släpper du ut mig!!! Du ska nog allt få se! Jag vill till trädgården!! NU genast det är en order!! Mumsa mumsa mumsa mumsa!!!!"
Sorken blev som tokig och hade den inte varit så liten hade jag faktiskt blivit rädd för den. De är ju helt vansinniga de här sorkarna, det måste vara nåt fel på dem. Jag skyndade mig att stoppa buren i bilen och åkte iväg. När jag släppte ut sorken pilade den iväg en bit men stannade plötsligt och knöt näven åt mig!! Och så lyfte den på ena bakbenet och pissade rakt upp i luften och fes!!! Vände sig om igen och öppnade munnen och rapade högt och klapprade med de vassa gnagartänderna! Sedan vände den och försvann in i skogen.
Hoppas att det kommer en räv...men kanske inte, stackars räven!!!

14 kommentarer:

Anonym sa...

Du är som jag, tar den i bilen och kör tll skogs:) en ÄKTA djurvän
Skorpan

Hanna sa...

HAhaha, ja, det gäller att se det dråpliga i situationen! Jag hoppas verkligen att du får bukt med dem. På en humant sätt. Eller, kanske man ska säga "animalt" sätt. ;)

Sophia Callmer sa...

Sorkar är heltokiga och ettriga. Vår hund har hittat ett sätt att bita ihjäl dem, men det är verkligen med blixtsnabb hastighet och någon enstaka gång har hon fått sig ett bett i nosen. Du är snäll du som kör ut i skogen med sorken, jag måste erkänna att jag blivit rätt mordisk efter alla träd ( 20 fruktträd) och alla otaliga vårlökar och perenner de har knaprat i sig, för inte att tala om morötter som plötsligt bara är en gröna blad med en liten orange stump..

Norrfrids Eija sa...

Så skönt att se att du ändå tar det med ro efter första kallduschen! Vilken rolig berättelse om den lilla gnagaren...vad farlig han ser ut på sista bilden! Jag skulle nog ha överlåtit denna hemska gnagare åt huskatterna, mjau!

Ruben sa...

Jag anar det värsta!!!! Uhhhh. Du glömde att ställa en viktig fråga till sorken: "Vad gillar du incarvellea?" Det skulle ha varit väldigt intressant att höra svaret. Och varför det? - kolla här!!
http://rubensrabatter.blogspot.com/2011/03/otroligt-helt-enkelt.html

Ha det gott!
/Ruben
PS Väldigt humoristiskt och fint skrivet!!!!!

Anna Vattenkanna sa...

Inte är det roligt alls - men galet roligt skrivet. Jag sitter och småfnissar fortfarande åt din fina historia.

Den där knassorken ska vara RIKTIGT glad att det var hos dig han fastnade i fällan...som TROTS hans förargelseväckande betende (eller ska det rubriceras som växtdråp?) fick en fin åktur och nytt boende i skogen.

Underbara bilder på marodören som ser så go' ut på de första bilderna. F´låt men jag kan inte hjälpa att jag tycker det...

Kramar Anna Vattenkanna

Anonym sa...

Min franska svärmor fick bukt med mullvadarna pâ tomten ; ett hâl i gräsmattan per m2 ! Hon köpte gasbomber och stoppade ner i hâlen. Mullvadarna fick hosta och försvann fast det tog tid ...till grannen. Själv skulle jag nog försôka med radiovâgor eller hög rapmusik nedstoppad i hâlet

Gammelmor

Lisas torp sa...

Man kan ju hoppas att det var självaste "sorkgeneralen" du fick tag i och att de andra också drar till skogs där de hör hemma!
Sicket äventyr och sicken bekantskap du gjorde.

Håller alla tummarna för att de försvinner!
Lisa

Fagras trädgård och tankar sa...

Hos mig är det katterna som fixar en sorkfri trädgård. Hade några jordhögar förra året, inte en enda i år. Däremot fick jag ta hand om en del äckliga "presenter". Äkta kattgåvor.

färgtrappan sa...

Oj jösses, blev till och med SorkKungen fler?;)
Det låter som ett farligt litet samhälle det där...föröka sig på det där viset.
Men trion Maginella kan väl skälla ut dem kanske. Å säga... fy?

Lycka till och hoppas de flyttar till annan ort
/Maja

Norregård sa...

Han skäms nog....Men du är ju för söt, ska du ta alla i buren & köra dom till skogs!?

Kram Malin

Anonym sa...

Du är då för otrolig med dina historier! Jag skrattade gott åt sorken som knöt näven och kissade rätt ut och fes. Här hemma hade jag en stor råtta när jag skulle hämta hö åt getterna. Jag blev så rädd så jag skrek rakt ut och sprang ut illa kvickt.
Hoppas nu sorkarna flyttar för gott och likaså Råttbert här hos oss.
Önskar dig lycka till.
Kram Marita i Björkhagen

Anonym sa...

Och här hemma tar hunden 3-4 sorkar i trädgården som gränsar till hur mycket åkrar som helst...hade vi inte henne vet jag inte hur jag skulle stå ut. Men de är söta, de små.
Min hund smaskar i sig de små och de stora ettriga de biter hon ihjäl och lämnar till oss att slänga ut på åkern och då kommer några glada fåglar på en gång. Som det ska vara enligt mig.
Hoppas för din trädgårds skull att sorkgeneralen inte kommer tillbaka...

skogsnuvan sa...

Hoppas att han inte hittar tillbaka till din trädgård.

Related Posts with Thumbnails