Dragningskraft

Det är någonting med gamla byggnader och dess anda som lockar mig. Gamla slitna ofta smutsiga miljöer som ändå är vackra, i alla fall i mina ögon. Kombinationen mellan förfall och skönhet, motsatserna, väcker känslor och får historien att speglas i betraktarens ögon, mörker och ljus, nutid och dåtid, möts i ett ögonblick av stillastående sekundvisare.
Om ett tag kommer det här huset åter att vara levande träd som växer i skogen och forna människors anda, som ännu kan anas ifall jag kikar bredvid, kommer att bli hemlösa. Vart ska de ta vägen då? Kanske blir de ljus som tas upp i min kameras lins och försvinner in i bilden för att alltid kunna stanna kvar.