Spiken i botten!!!

Det var en eftermiddag som jag  var ute ensam med kameran. Min bil hade precis blivit reparerad efter att bromsarna inte längre ville vara med, men nu var bilen pigg igen. Stannade vid en väg långt inne i skogen för att himlen var så vacker.
Sedan körde jag vidare...

...tills jag stannade igen. Det hade blivit kväll och månen var så stor! Det gamla ödehuset låg och ruvade och den gamla ladugården hade rasat ihop totalt. Det kändes så ödsligt. Plötsligt dök en fågel upp, en enorm jättestor Ödesfågel!! Den stirrade på mig och kom flygade emot mig med enorma vingslag! Jag tyckte att det kändes hotfullt så jag fyrade av en sista bild och drog mig snabbt tillbaka till bilen.
Det sista jag hörde innan jag drog igen bildörren var fågeln som besviket skrek!

Spiken i botten!!! Tänkte jag för mig själv. Den lilla bilen rusade iväg bäst den kunde och jag rattade i snön. Närmade mig kyrkan i grannbyn i ett huj!

Passerade hastigt kyrkan och närmade mig den enormt täta gamla granhäcken...

mitt i häcken öppnade sig en port in till kyrkogården. Snön låg tung på granarna...

Jag saktade in, tänkte inte låta en Ödesfågel jaga iväg mig på det där sättet längre.

Stannade till med bilen igång, för säkerhets skull, och tog en bild genom vindrutan.

Plötsligt fångades min blick av något otroligt! Över den lilla byggnaden invid kyrkan, där Läbbiga saker förvaras... kom en ENORM Jättefågel svepandes!!! En hiskelig tingest och den svepte över det lilla huset och skrek!! Och mitt hjärta hoppade säkert över flera slag och jag...

...slängde ner kameran, klöste efter växelspaken, tryckte gasen i botten och körde iväg i rena paniken!!

Bakom mig i backspegeln såg jag kyrkan som börjat anta konstiga former...
  FORTSÄTTNING FÖLJER.....