Bidrottningen?

Mina malvor sträcker på sina huvuden och beundrar utsikten över sjön och bergen. Den rosa färgen på malvorna och de ljust gråblå nyanserna på bergen är så vackra ihop. De har blivit väldigt höga de här malvorna, kanske beror det just på utsikten, de vill verkligen se den och har därför växt sig höga och ståtliga.

Den rosa Röllekan och de vita Pärleternellerna passar också bra ihop.

Strandveronikorna står och kråmar sig invid statyn. Men hon ser dem inte ens, kanske bara i ögonvrån.

Statyn står vid dammen. Eva heter hon och har ett äpple i handen som hon försöker mata koikarparna med. Hon har stått där länge nu och borde insett att koiarna inte vill äta hennes äpple. Men hon verkar vara envis och står fortfarande kvar i samma ställning som om tiden inte bekommer henne det minsta.

Men se där! Vad jag upptäckte på bilden vid lite närmare granskning. Ett bi har precis lämnat röllekan och verkar ha siktet inställt på något helt annat... Kanke blir det fart på Eva nu, ifall biet landsätter sina planer..!!

Jag lämnar biet och statyn i fred. Kanske är det Eva som är Bidrottningen.. Hon har mitt bifall i så fall för det vore roligt med mer bin i trädgården.
Jag släntrar iväg till bron som leder till den andra sidan. Där vet man inte riktigt vad som väntar, det ser vilt ut men samtidigt lockar ljuset.