Små och söta

I den vilda delen av min trädgård, som jag tänker låta vara precis som den är, har små gulliga vita blommor tittat upp. Det är harsyra, oxalis acetosella. De har ljusgröna blad som påminner om klöver och blommorna är små, vita och har svagt rosa ådring.
De små sötnosarna sträcker sig mot solen som silar in mellan träden.

Det är alldeles fullt av harsyra nu.

Bara för ett litet tag sedan var det drösvis med blåsippor.


Deras små vita ansikten lyser upp i dunklet.


Harsyra går att äta. Smaken är lätt syrlig, härligt uppfriskande. Man kan tex använda den i sallad. Förr i tiden användes den mot skörbjugg. Men, som med många växter, är det inte bra att äta för mycket.

De beundrar solen men tycker det är bra att ha den lite på avstånd för de trivs i dunklet i skogarna. Vandrande skugga passar prefekt.

Jag tog en bild på en del av dammen igår kväll. Kabbelekan har slagit ut och statyn står som vanligt och betraktar vattnet.

Huset speglar sig i dammen.