Älskade kakelugn

Jag har en stor förälskelse i mitt liv. Den är som störst när det är som kallast ute. Den värmer mig och så tycker jag att den är så vacker! Den både sköter sitt jobb och ser vacker ut samtidigt. Kan det bli bättre? Jag vill visa några bilder på kakelugnen i nedre salen. Nu står den pyntad och uppsnofsad inför julen. Den ståtar med rött glitter, krans och ängel. En liten lampa i Tiffanystil pryder ena hörnet och på det andra står en liten gran planterad i kruka, i väntan på våren då den får komma ut igen och frossa i den naturliga myllan.

Krönet på den här kakelugnen tycker jag är så fantastiskt! En drakfisk, eller är det en karp? Den passar precis för jag har ju karpar i min damm. Det blir en sådan fantastisk julkänsla när man sitter på mjuka kuddar framför kakelugnen och den sprakande lugna elden värmer och lyser upp tillvaron. En lugn och harmonisk känsla.

Här ser vi den i sin fulla prakt. De kunde förr i tiden. Funktion och samtidigt skönhet; tycker jag i alla fall. Tavlan till vänster har jag gjort någong gång när jag var ung och den till höger är en reproduktion, (vem skulle inte vilja ha originalet?) av Alexander Roslin, tavlan heter Damen med slöjan. Tapeterna i salen är original från 1800-talet och även målningen i taket och kakelugnen. Huset har sju kakelugnar.

Och här står den fantastiska Kalle Anka-granen och lutar sig mot husväggen i väntan på att få komma in. Jag berättade om den i ett tidigare inlägg, den är så otroligt tät fin. Ser nästan ut som om den skulle vara formklippt men den kommer från vår egen skog och är vild. Jag tyckte att det var synd om den och ville först inte ta den, men i år får den komma in, innan någon annan tar den...

Och så till mina älskade labradorer. Finns inget härligare! Jag brukar kalla dem för busråttor, och det är de verkligen, de fullkomligen sprutar av positiv livsenergi. Jag skrattar ofta högt för mig själv när jag ser hur de håller på att busa runt.