Vad kuligt!

Vad roligt! Jag har fått utmärkelsen Kreativ Blogger Award av Lisbeth som har bloggen Wabi Sabi Style. http://wabisabi-style.blogspot.com Med utmärkelsen följer uppmaningen att välja sju andra bloggar som man vill nominera. Och det gör jag nu; det blir er alla som känner sig manade för jag tycker att det är så svårt att bara välja sju stycken.

Det följer även med en utmaning i Awarden; nämligen att berätta sju saker om sig själv. Jag har redan gjort det en gång för inte så länge sedan men jag kör ett race igen.

Det snöar lätt här idag och jag fryser om fingarna när jag skriver så jag trycker på fel tangenter hela tiden.

Jag ser så dåligt i detta novembermörker, speciellt när det skymmer; och det gör det ju hela tiden i november; känns det som.

Jag kommer att måsta bli som Don Quijote snart, ni vet han som slogs mot väderkvarnarna. Men i mitt fall kommer det att bli vindkraftverk.

Det är inget som jag ser fram emot, känns enbart jobbigt, stressigt, förtvivlat och mycket mycket ledsamt..

Ni vet utsikten, den som syns på bilder från trädgården bla, utsikten över sjön, mot söder, över bergen...hela byn är känd för att läget är så otroligt vackert, med just denna utsikt. En gammal kulturbygd som firade 500 år i somras.

Jag är ju av åsikten att allt inte kan, eller bör, värderas i pengar jämt och ständigt. Men alla resonerar inte så; tydligen.

Privata markägare vill sätta upp gigantiska vindkraftverk rakt uppe på bergen, mitt i fejset på utsikten. Rakt över sjön, uppe på bergen i söderläge...

Det känns som om det bara är att ge upp-det som jag skulle önska med den här gården och trädgården. Allt som jag jobbat för, kämpat för, hoppats på, i alla fall.

Har varit på ett så kallat samrådsmöte. Fick slängt i ansiktet att det berodde på vilken åsikt man hade om vindkraft generellt som avgjorde ifall man gillade att de skulle sättas upp just där...och att det bara var att acceptera; de skulle upp!

Men det stämmer inte. Jag är av åsikten att vindkraft kan vara bra, men inte mitt i utsikten uppe på bergen över sjön i söderläge mitt i fejset på en gammal kulturbygd som är känd för sitt vackra läge. Jag har varit på vindkraftsplatser där integreringen i miljön har fungerat, där exploatörerna har lyckats med placeringen. Men den här placeringen kommer att bli katastrof.

Så vad gör man? Ska man bli som strutsen sägs göra och sticka huvudet i sanden och inte låtsas se det som är på gång?

Eller ska man bli en Don Quijote??

- That's all folks, for this time.-

En deltalj från renässanslandet i trädgården.

Molnen speglar sig.

Jag gillar att leka med speglar.

Lammöron tillhör mina favoriter.