Allis är en riktig sötnos! Labradorvalpar brukar vara riktigt söta men faktum är att Allis är en klass för sig. Gullig och söt och vacker så att hjärtat smälter när jag ser henne. Kameran är ett måste för att kunna ta tillvara det underbara. Valpar växer snabbt.
(Jag märker att Blogger har börjat lägga på extra mycket skärpa!! på bilderna vilket gör att de ser väldigt mycket sämre ut än originalet. Men det är inget jag kan göra något åt, tyvärr!! Såå irriterande!!)
Här ligger hon på trappen in till huset en tidig morgon.
Helt underbart! Vi har en ny familjemedlem. Allis, en liten svart labradortjej, fann sitt hem här 1 augusti. Visst är hon väldigt söt? :-)
Vi åkte långt för att hämta henne, 80 mil på samma dag och jag som inte gillar att sitta i bilen så länge. Men det gick bra och hemresan gick bra den med, Allis sov mesta tiden. De andra tre labbetjejerna fick följa med på resan.
Första bilden på Allis när vi kommit hem på kvällen och hon bäddat i sängen.
Det är helt underbart för en hund att få vara lös på gården. Men det gäller att hålla koll nu från början, även små valpar är snabba som vinden och är riktigt finurliga på att hitta saker att tugga och äta. Här ligger hon och vilar sig i gräset.
De andra hundarna var konfunderade till att börja med men de tinade ganska snart upp och accepterade henne. Den yngsta labradoren Pia, som fyller 2 år nästa vecka, var däremot mer på sin vakt och ville inte släppa valpen nära sig. Men det blir bättre för var dag som går.
Ella är helt underbar med lilla Allis. Hon är så försiktig mjuk och smart och låter den lilla leka med henne. Ella är suveränt bra på att hantera små ömtåliga valpar som kastar sig över henne.
Det blir långt mellan uppdateringarna på bloggen den här underbart varma sommaren.
Förra dagen var jag och fotograferade en gård som ska säljas här i Jämtland. Vackert väder, varmt och soligt. En frestande brygga med båt tillhör gården och jag drabbades av en enorm lust att bada!...men lyckades motstå frestelsen.
På gården finns både äppelträd och en ek(!) fast det är i Jämtland.
Jag och min fotoutställning "Mixat" och "Springmeet 2014" som finns i galleriet här på gården är på ett mittuppslag på kultursidorna i Länstidningen, -Måleri med Kamera-. Jätteroligt tycker jag! Och att mina bilder och idéer uppskattas. Och idéerna tar aldrig slut, det är snarare så att jag måste dra i handbromsen många gånger, men det kanske jag inte ska göra.
Klicka HÄR eller på bilden så kan ni läsa på Länstidningens hemsida.
Idag fredag är det ett reportage från min trädgård i ÖstersundsPosten. Det var jätteroligt att de kom hit på ett besök som resulterade i det här fina reportaget.
Nu på Söndag 20 Juli kl.12-18 är The Secret Garden med i Tidningen Lands Öppen Trädgård!
Välkomna hit!
Klicka på bilden så kan ni läsa reportaget och se lite film från trädgården på tidningens hemsida.
'MIXAT' och 'SPRINGMEET 2014' är temat på min konstfotoutställning den här sommaren. I år visar jag även flera ögonblicks-reportage-bilder från springmeet 2014 Östersund OCH konstfoto därifrån samt fler fotografier med annan känsla i det andra rummet. -BOIJE GALLERY- har två rum och då ges möjligheten att visa olika bildspråk.
Jag gillar ju det, att vara flera, att kunna fler saker än bara en eller några, det är så jag lever och sådan jag är.
Välkomna! :)
Helt underbara sommardagar! Varmt och soligt, nu är sommaren som bäst. Tänk om man kunde spara på sådana här dagar och plocka fram dem senare på året också. För mig så skulle det kunna få vara så här en lååång tid framöver.
Många saker finns kvar att göra i trädgården, men det får vara så ett tag, vill passa på att njuta av stunden också.
Oj vad jag gillar de här gulliga små gräsen, Bunny Tails, Kaninsvansar, och de är helt underbara att fotografera. Jag har dem tillsammans med lavendel och nepeta, det blir en härlig kombination.
Den här sommaren hinner jag inte med allt som borde göras. Oönskad växtlighet tar över både här och där och jag känner att jag skulle vilja klyva mig i två, eller flera, för att ha en chans att hinna med. Och så ska jag hinna fota också; allt är en prioriteringsfråga; vad som är viktigast för stunden eller för helheten. Det viktigaste av allt är att ta sig tid att verkligen njuta. Sommaren är allt för kort här i norr och det medför sig en stress, sommarstressen, när man egentligen borde slappna av så är det den mest jäktiga tiden på året. Och då blir det helt fel.
Visar en bild på de underbara små kaninsvansarna.
Jag kommer att ha en Fotoutställning på Bräcke Turistbyrå i sommar med start nu i Juli.
Och så kommer jag att ha en till Fotoutställning här på gården i Boije Gallery hela sommaren.
Och jag är Inte med i Tusen Trädgårdar den här gången,
däremot är jag med i Lands Öppen Trädgård 20 Juli.
Den här midsommaraftonen går till historien som väldigt kall och blåsig och den började med flera strömavbrott. Vi satt och åt gott i värmen och lugnet inne i växthuset och jag tänkte ännu en gång att det där med att sätta upp växthuset är ett av det bästa vi gjort. Det är otroligt vad lätt det blir varmt bara för att taket är av glas. Jag tände en kandelaber med ljus och då kom solen fram. Härligt! Och det blev underbart varmt därinne!
Måste sätta väckarklockan på olika tider för att gå upp i natt och se så att det inte blir frost ute så att mina utplanterade sommarblommor fryser.
Glad Midsommar till Er!
Ormbunkarna är särskilt fina och stora den här sommaren. De har spridit sig i min trädgård och det är jag glad för. Jag gillar ormbunkar. Ännu en positiv sak är att sorkarna inte äter dem.
Rönnen blommar. Det är konstigt vad all grönska växer snabbt nu. Jag hinner inte med.
Syrenen blommar för fullt och sprider sin ljuvliga doft. Det här är en gammal bondsyren som fått nytt liv när jag anlade trädgården. Nu står den och njuter i ljuset och tackar med att blomma riktigt överdådigt.
Jag brukar plocka in några syrenblommor för att få in den underbara doften. Men jag placerar dem aldrig i rum som jag vistas länge i för då får jag huvudvärk av den intensiva lukten. Syrenbuketterna brukar få stå på kakelugnsfrisen i salen och dofta i den stora volym luft som finns där.
Det är många människor som är känsliga mot allt för starka lukter. Många som får skarp huvudvärk och andra fysiska reaktioner. Det här är något som alla damer (skriver damer för det är mest sådana) borde tänka på innan de totalt sprejar ner sig i sin favoritparfym. Det är tydligen mycket svårt att parfymera sig i rätt mängd!? De själva blir antagligen bedövade i näsan av lukten och känner inte att de tagit alldeles för mycket så att väldoften övergår till att bli en stank. De här damerna omges av ett moln odör av parfym så att de själva nästan blir osynliga inne i parfymmolnet. Inne i affärer, på bussar, arbetsplatser, restauranger, tåg, flygplan... Ibland undrar jag om det är någon annan lukt de vill dölja när de badat i sin parfym.
Men det är tydligen okej att spraya ner sig när man ska vistas bland annat folk, men att få syn på en hund upprörs många av och skyller på allergirisken, medan de själva står där som en parfymbomb och är en "riskfaktor".
Koiarna är ute från sin vinterförvaring och simmar nu i en av trädgårdens dammar. Det ser lite lustigt ut på bilden, nästan som om fiskarna simmar på husväggen.
Karparna som syns i bild heter Rödluvan, Japanen, Lingon, Dimma, Riddarhingsten och Apelsin.
Ja, jag har namn på mina fiskar, de ser alla olika ut och har egna personligheter. Koi är en fiskras som är väldigt speciell, de blir tama och är snälla mot varandra.
Rödluvan och Japanen har varit med i konstnär Fredrik Wretmans vatteninstallation "Tap Tim" på Färgfabriken Norr i Östersund.
Äppelträdet är helt översållat med underbart doftande blommor. Trädet är stort och ungefär lika gammalt som huset. Jag älskar äppelblommor, de har en alldeles speciell betydelse för mig. Och det gäller att passa på att njuta av dem för de blommar över så snabbt. Här i Jämtland har vi haft några helt underbara dagar som fått äppelträdet att blomma samtidigt som syrenerna. Idag regnar det och det doftar underbart ute.
För ett tag sedan begravde jag askan efter min äldsta älskade labrador Gina som blev nästan 16 år, hon fick äppelblommor med sig.
Vi har hört en hund tassa på golvet här i huset någon natt när de andra labradorerna sovit och ibland är det som om de ser något jag själv inte riktigt ser...
Lockande pockande förföriskt dragande; vatten har verkligen förmågan att fånga all min uppmärksamhet.
Visar en bild från ett sådant möte en vårmorgon.
Ett rådjur i morgonljus vid sjön.
Om det finns någon man som verkligen klarar av att ta Regi, att ta direkta Order, att visualisera frysta poser på vassa obehagliga stenar i starkt strömmande kalla vatten (en del gånger kan det vara lugnare vatten och inte fullt så vassa stenar) att vara Naken i strömmen och att ha förmågan att se sig själv som ett Objekt, en Sten bland andra stenar: inte vara under 35 år, inte vara fetlagd och inte heller mager som ett skelett, att klara av besvärliga situationer och adrenalinkickar och även uttråkning under långa fototillfällen och Dessutom helst bo här i Byn, i närheten av Fotografen, så att det fungerar när jag ringer en Mycket tidig morgon /eller sen kväll/ att NU kan det vara rätt ljus!, Nu åker vi dit och gör KonstFoto!
Jag håller på med ett fotoprojekt och söker något seriöst objekt i närheten av Fanbyn Bräcke.
Här visar jag en målning, Strömkarlen, av Ernst Josephson (1851-1906), mannen på mina foton ska inte vara det centrala i bilden, han ska inte vara så där extrovert: han ska vara mycket längre in i bakgrunden och vara en del av 'målningen' så att det är först efter en stunds betraktelse som han upptäcks på bilden.
(Fotografierna kommer att visas för publik.)Känner du att det här kan vara något för dig maila: hemligatradgarden@yahoo.se
Häggarna blommar för fulla segel just nu. Den underbara doften sprider sig i vinden så att jag blir alldeles vimmelkantig. Det är en härlig tid nu, den allra bästa!
Idag har vi ett häftigt regn där jag bor och det är mumma för alla växande blomster och för ogräset som jag för en ojämn kamp mot. Har börjat att rensa i kvickrotslägdan en utmaning i både styrka, envishet och idioti. (Måste gräva upp alltihop och börja från början) Sedan ska jag sätta frö och hoppas på det bästa.
När jag åkte vägen runt sjön såg jag en skylt där det stod att det var gårdsloppis. Stannade för att se vad det var som skulle säljas. Hela gården har blivit såld och nu skulle gården tömmas på grejer. Jag letade inte efter något speciellt men kände på mig att det här var ett ställe att fynda på.
Och mycket riktigt: första fyndet lät inte vänta på sig: trädgårdssoffor från Byarums bruk i utmärkt skick för 500 kronor!!
Nu har de flyttat hem hit och hittade sin plats direkt. Jag gjorde även fler, större, fynd, helt makalösa faktiskt! Mer om det berättar jag senare.
Jag skulle åka till handelsträdgården när jag insåg att det var Springmeet 2014 i Östersund! Jag ändrade snabbt mina planer och grep tillfället att fota härliga bilar och folk. Det är bra att lära sig behärska alla sorters fototillfällen, att lämna sin komfortzon och trots det kunna skapa bilder.
Här kommer några bilder som får tala för sig själva.
Bilderna är till salu om intresse finns.
Här har jag gjort ett collage från platsen.
Det var mycket folk och glad och trevlig stämning.
Jag hade hela min koncentration på att se bilder och så hade jag yngsta labradoren Pia med mig också.
Ute med labradorerna i skogen en varm vårdag.
Här är det Ella på bilden.
Här hör och vädrar Pia någonting utanför bilden.
Kan vara björn...
Ella och Maja
Så här ser det ut i mitt växthus just nu. Ser riktigt tråkigt ut. Här snöar det idag och blåser ilsket och är iskallt. Fröerna ligger i jorden i sina små krukor och väntar på värmen och det gäller att passa så att de inte fryser. Jag har solrosor kvar att sätta och luktärtor. Det blev ingen riktig ordning med luktärtorna i år. En del av ärtorna låg i blöt ett dygn, andra satte jag direkt ur påsen och i köket står ärtor i vatten sedan två dygn tillbaka för jag vill inte gå ut i det här jäkla vädret.
Morgonen började jag med att springa ut i trädgården och vråla till de vasstandade rådjuren och klappa vilt i händerna. De skumpade iväg in i hagen och stod och glodde på mig så jag vrålade ännu högre och flaxande med armarna. Tror inte att det var någon bybo som promenerade på byvägen just då...men vem vet?
Jag har fått många många många mail och frågor från hela Sverige, och från världen i övrigt, om hur det gick med den där sjukt stora Majbrasan i byn. Se inlägget här.Därför berättar jag fortsättningen om vad som hände, för den här bloggen är ju en historia om Trädgården, Gården och det som händer i dess närhet.
Jag och min man gick den korta sträckan till majbrasan senare på kvällen. Det brann fortfarande med stora, plötsligt uppflammande lågor, över de gigantiska glödhögarna.
Ingen människa fanns på plats! Vinden fick stora gnistregn att stiga högt mot himlen! Över den torra marken intill!
Vi stod där, jag och min man, helt tysta, kände båda att det här är helt åt helvete. Ingen av oss sa något på en stund (som om vi inte trodde att det var sant.) Vi stod tysta och tittade: såg lågorna och gnistregnet leka i vinden åt byns och vår gårds riktning.
Vi fattade ett gemensamt beslut, att ringa den som vi antog var ordförande i Bygdeföreningen, och anordnare av brasan, och därmed någon ansvarig som hade koll så att inget hände. (men hur kan ansvarig veta vad som händer när hen inte är på plats och det fortfarande brinner och det blåser?).
Här är några citat från vårt livs mest knäppiga/sjuka telefonsamtal:
Min man: "Vi står vid brasan och det finns ingen här och vaktar och den brinner fortfarande."
XX: "Jaha?"
Min man: "Vi är rädda att elden sprider sig, speciellt nu när det har varit varning för att elda, och det blåser och gnistorna flyger lång väg."
XX: " Det har gått bra i fyra timmar, vad är problemet!?"
Min man: "Problemet är att elden inte är släckt och ingen finns här och ser vad som händer."
XX: "Jag har varit där och kollat för två timmar sedan och då var allt bra och jag har ingen anledning att gå dit och kolla igen!!"
Jag: "Jo, det har du. För det brinner överallt fortfarande och det blåser och gnistorna flyger högt mot himlen åt byns, och vår gårds, riktning!"
XX: "Nu tycker jag att ni får ge er! Jag tycker att ni är Tramsiga! Jag tycker att ni är riktigt tramsiga!!! Vi sitter här i köket och har det mysigt! Ja, vi sitter här och har det mysigt, får man inte ha det!? Och så ringer ni och håller på så här, ni är tramsiga! Det är ingen fara med elden om det inte är DU som är där och ser till att den sprider sig!!"
Jag: "Är det du som är ordförande i Bygdegårdsföreningen, jag vet faktiskt inte riktigt vem det är, så därför frågar jag: är det du som är ordförande?"
XX: -----------------
//inget svar under lång tid, jag upprepar frågan hela tre gånger.//
XX: //Till sist// "Ja."
Jag: "Vet du att det är den som tänder brasan som även har ansvaret för elden?"
XX: "Nej! Nähää!! Nej nej! Det är det inte! Så är det absolut inte! Det är de som lägger på alla grejer på brasan som är ansvariga!" Jag har ingen anledning att gå dit!
Jag: "Jo, du har anledning! vi står här och ser att det brinner mycket överallt och det blåser och gnistor yr högt mot himlen åt hela byns håll....och ingen finns här och bryr sig!"
XX : Ja jag kan i alla fall inte göra nåt åt ifall det går åt helvete!!"
----------
Nu sitter ett litet litet anslag uppe vid brasan om att brasan ska flyttas till ett annat ställe. Tro faan det, vem vill ha den elden på sin mark, när det tydligen är så illa att elden tänds och alla går därifrån, även de ansvariga.....
Det är någonting hotfullt som smyger hos blåsipporna. Ett mörkerväsen som kan anas på bild. Blåsipporna är oroliga, de kan bara vänta på vad som sker.
