En prästkrage kikar mot solens nedgående strålar.
I ett fuktigt dike med härlig mossa växer det tuvull. I bakgrunden bildar en klunga tuvull formen av ett hjärta.
En vild stormhatt sträcker sig mot sommarnattens sista ljusglimt.
03 juli 2011
Vid dikeskanten...
Många gånger när jag är ute och kör med bilen längs någon väg så ser jag så mycket intressant i dikena! Det är många dikesblommor som har fått nytt boende här i trädgården. Men det är inte alla gånger som jag har med spaden i bilen och sedan glömmer jag vart jag såg den intressanta blomman. Många dikesblommor är både vackra och härdiga och så är de gratis. En bra kombination!
En prästkrage kikar mot solens nedgående strålar.
![]()
![]()
![]()
En prästkrage kikar mot solens nedgående strålar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Vilket härligt dike du fann...Kram Johanna
Bra att du fick mig att tänka på dikeskanterna. Naturens blommor är alla välkomna hit! Just nu försöker jag få lupinerna att sprida sig...
Stunning pics..!
Monica
Just nu har jag en bukett med gulmåra, marie sänghalm,på köksbordet. En riktig favorit måste jag säga. Med rödklöver, vitmåra, käringtand och blåklockor och några få prästkragar blir jag glad av att se buketten.
Vilda växter är som du säger, fantastiska. Dina bilder med!
Ljuset! Det är det du är så fenomenal på! Att SE ljuset och sedan kunna fånga det.
Laila
PS Gillar växterna också
Du tar helt fantastiska bilder..hur du fångar ljuset...älskar också de vilda blommorna.
Den du är ingen riddarsporre utan Sveriges i särklass giftigaste blomma Stormhatten. Den har man minsann förgiftat många svärmödrar med förr i tiden. Ta det försiktigt med den och slicka inte fingrarna om du plockat den
Dina bilder är så fantastiska, du fångar ljuset och känslan på ett sätt som berör.
Såg några underbart vilda rosor vid vägkanten, så spaden kanske följer med någon dag...
Hälsningar Dalkullan
Skicka en kommentar