The Secret Garden

Hem från Östersund...

2012-02-01T15:51:00.001+01:00

På väg hem från Östersund kunde jag inte låta bli att stanna bilen och fotografera vinterfärgerna.

Genom telet såg jag att skatorna också satt och njöt av färgprakten.

En skata sitter och tittar ner...jag undrar vad den ser?

Man skulle haft chaufför :) när man sitter och upptäcker motiv helt plötsligt och måste vända bilen mitt i trafiken. Det gäller att inte tappa bort motivet när man måste umgås med den verkliga världen emellanåt. Säkert många som irriterade sig över den veliga bilföraren som såsade sig fram längs vägkanten.

Det är kallt, minus 19 grader på bilderna.

Bilderna är tagna i Ope med Marieby på andra sidan.

Min första...!

2012-01-31T17:27:00.000+01:00

Jag har fotograferat min första älg! Det blev...en bild på en älg, helt enkelt. Rätt upp och ner liksom, ingen snygg eller annorlunda eller vacker eller dramatisk eller nån bild som jag känner att jag gillar så där jättemycket. En älg. En bild. Bara en bild... Och varför drog jag inte iväg fler exponeringar? Kanske man undrar?!!

1. Ett Ufo kom och löste upp älgen i atomer?

2. En helikopter landade och lyfte upp älgen i ett snömoln?

3: Jag flippade ur och ramlade omkull på ändan?

4. Älgen sa åt mig att ge fan i att fota...?

5. Rävjägar´n dök upp...och var galen som en marshare??

6. Autofokusen på kameran valde att jävlas rejält...?

Hmmm...antar att gissa rätt svar, kanske, inte är så där helt lätt!! För dem som följt min blogg och andra som känner mig vet att det kan hända de märkligaste saker när jag befinner mig i närheten.

Men den här gången var det den opålitliga tekniken, alltså Autofokusen som löpte amok.

En bild. Min första älgbild! :)

Döden kom snabbt...??

2012-01-29T12:20:00.000+01:00

Jag var ute och fotograferade igår. Såg spår av älg och tänkte att om jag fortsatte längs vägen kanske jag skulle få syn på den. Jag var i en av grannbyarna och hade ställt bilen efter vägen. Gick i backen upp till backkrönet och tittade efter motiv att fotografera och sträckte på huvudet och kikade över en snödriva...

och det var då jag fick syn på dem...!!! De döda rävarna. De sju döda rävarna!!! Sju! 7!!

De hängde där och det var som ett slag i ansiktet på mig!

De hänger där på rad (det kanske finns fler, vad vet jag) och blodet har runnit längs med väggen, säkert under åratal efter andra rävar före dem, och gjort att träet svartnat av gammalt blod.

Varför gör någon så här?

Vad får de ut av det?

Hur kan man ha ihjäl 7 rävar på ett vettigt sätt?

Kan det verkligen finnas så många rävar på ett ställe?

Hur jagar man räv?

Har de skjutit med kula och suttit på pass, eller är det fälla??

fattar inte att man kan få ihop så många rävar...

Är det nån som känner sig duktig för att haft ihjäl alla de här rävarna på löpande band?

Bröstkorgen är uppsliten och revbenen är är brutna och sticker ut....

Kom döden snabbt?

Och varför måste alla de här rävarna dö?????

Jag tar snabbt några bilder. Hinner knappt ställa in kameran. Känner att jag vill härifrån och det illa kvickt. Hela området känns osunt och jag känner att det bästa är om ingen får syn på mig.......

Allt som glittrar är inte Guld...

2012-01-28T20:25:00.000+01:00

All that glitters ain't gold....
Nej, ja, precis så är det. Det är det man väljer att se som är det man ser...
Idag har jag varit ute och fotograferat...och mådde inte alls bra efteråt.
Jag blev skakis...och fick en liten chock faktiskt...jag var inte alls beredd på vad jag skulle få se när jag klev över den där snöhögen....
Har precis hämtat mig och jag mådde faktiskt illa....både fysiskt och psykiskt illa.
Jag visar bilderna i morgon.
Till dess kan ni lyssna på den här musiken, det är PRINCE. Det var Prince som fick mig att börja lyssna på musik!! Då, en gång för länge sedan, var det han och den han är och den härliga musiken han gör som fick mig att börja lyssna på all slags musik.
Sååå... Prince, den här låten passar precis, både till hur det är nu och till det förra inlägget om det glittrande änglaljuset...

PRINCE "Gold"

There's a mountain and it's mighty high U cannot see the top unless U fly And there's a molehill of proven ground There ain't no where 2 go if U hang around Everybody wants 2 sell what's already been sold Everybody wants 2 tell what's already been told What's the use of money if U ain't gonna break the mold? Even at the center of fire there is cold All that glitters ain't gold All that glitters ain't gold, mmm There's an ocean of despair There are people livin' there They're unhappy each and every day But hell is not fashion so what U tryin' 2 say? Everybody wants 2 sell what's already been sold Everybody wants 2 tell what's already been told What's the use of money if U ain't gonna break the mold? Even at the center of fire there is cold All that glitters ain't gold, no no All that glitters ain't gold, no no There's a lady, 99 years old If she led a good life, heaven takes her soul Now that's a theory and if U don't wanna know Step aside and make a way 4 those who want 2 go Everybody wants 2 sell what's already been sold (Sold) Everybody wants 2 tell what's already been told (Told) What's the use of bein' young if U ain't gonna get old? (Old) Even at the center of fire there is cold (Cold) All that glitters (glitters) ain't gold, no no no no no All that glitters ain't gold Alright All that glitters, all that glitters, all that glitters.. ain't gold

En Ängel som landar?

2012-01-27T15:18:00.000+01:00

Det ser faktiskt nästan ut som om en ängel landar! Det där förtrollande glittret.

Man kan faktiskt förstå att förr när det inte var lika vanligt att människor var insatt i vetenskapen så var folktron den vetskap man trodde på.

Det var riktigt kallt ute och miljarder små iskristaller dansade i luften. De fångade ljuset och ett otroligt vackert vinterglitter blev resultatet. Jag lyckades fånga trolleriglittret på bild.

En värld av diamanter...eller en ängel som tänker visa sig...?

Det bildades en snöbåge av de tusentals iskristallerna. Den syns tydligt på det här fotot ner mot sjön med bergen i bakgrunden.

Hur många bilder måste jag sälja...?

2012-01-24T21:15:00.000+01:00

När jag tänker efter så har jag inte visat några "riktiga" vinterbiler här på bloggen. Alla vinterbilder har haft sjungande färger i guld och rosa...inte sånt som man riktigt förknippar med vinter. Jag gillar ju vintern på sitt sätt, när den klär djupa skogens höga granar med sin ljusa vinterkappa.

Den lilla granen står i tryggt förvar mellan de stora giganterna.

Huset i skogen ligger där på bergssluttningen inbäddat bland snötyngda träd i vinterskymningen.

Och så fantiserar jag, funderar jag...

...hur många bilder måste jag sälja för att...

...för att ha råd med en sån här kamera, en Hasselblad??!!

Åhhh, mina fingrar sjunger och mitt hjärta gråter efter att få greppa den här kameran och ge mig ut i min egen Värld av Bilder!!!!!

(bilden på kameran från nätet)

Surrealistiskt stuprör...

2012-01-22T12:24:00.000+01:00

Isdropparna klänger fast vid stupröret. Och jag ligger i djupsnön och försöker hindra snön från att komma i kontakt med linsen på objektivet. De här bilderna tog jag strax efter "helikopterattacken". (som jag skrev om i förra inlägget.)

Får en lätt surrealistisk känsla när jag ser den här bilden. Inte heller kan man så där på direkten avgöra om det är målat eller fotograferat. Det är så som jag vill ha det, ofta i alla fall. Fast det beror förstås på vad man har för avsikter med bilden.

När man ligger så här platt i snön bredvid huset så kan till och med ett stuprör bli spännande! Det är bakgrunden som gör hela bilden.

Sedan ska man inte heller bry sig om vad grannarna kan tänkas tycka, säga, skvallra etc, gjorde man det skulle man inte kunna göra en sådan här bild, när det kräver sådan konstig kroppsställning...mitt på blanka dan dessutom!

Har låtit andra människor hindra mig tillräckligt länge i livet. Jantelagen är fast rotad och många gör ofta allt för att den ska få fortsätta att frodas.

De är ute efter mig!!

2012-01-20T16:39:00.000+01:00

Jag satt inne vid datorn och så lyfte jag blicken och råkade genom fönstret se att mina gamla övergivna luktärtor hade isdroppar på sig. Det hade tydligen varit tö för någon dag sedan och nu såg de riktigt intressanta ut!
Jag greppade kameran och gick längs gaveln i djupsnön in till den södra sidan, där trädgården är. Pulsade fram längs husväggen och tryckte upp mig i hörnet där verandan börjar, för att få stöd mot väggen när jag fotograferade. Jag stod riktigt bra där inne i hörnet och jag behövde ju inte tänka på att det kanske såg egendomligt ut....hopkrupen som ett ljusskyggt troll...
Just DÅ när jag verkligen kommit igång med att ta några bilder och jagade efter bästa ljus i kameran...då hörde jag något...
Bruuum bruuum flapp flapp flaaappp flappflappflapp FLAPP FLAAAPPPP

Och så dök den upp! En helikopter! Som från ingenstans... Flög målmedvetet mot vår gård, in på låg höjd rakt över hästen!! och in mot huset och rakt över huset...och där mot väggen står jag och trycker med kameran i handen!

Jag tog bilder, naturligtvis, de såg mig inte, och det satt fyra personer och störtglodde!!!!!

Och så flappade den iväg, tog en sväng ut över lägdan och kom tillbaka på lika låg höjd, över hästen och över huset och över mig som stod där som värdens papparazzi och fotade dem som var så intresserade av min gård!! Och varför var de så intresserade?? Vad var de ute efter? Det var bara här de flög så där.

En TREDJE GÅNG flappade de över huset och det var först då som de såg mig, jag som stod där tryckt mot husväggen och fotograferade dem! Här på bilden har de just upptäckt mig och den ena av dem pekar rakt på mig:

"Titta, faaan kolla, det står ju nån jävel där och fotograferar!!"

"Va faan??! Ja de gör de ju!!"

"Kör härifrån fort som faan!! Hon står ju och lurar där vid husväggen! Hon visste att vi skulle komma!!! Hur faan kunde hon veta det??"

"Nu är vi upptäckta! Det här var inte bra!!"

"Faaan å så har hon bilder på oss också...."

Det underbara ljuset!

2012-01-19T15:11:00.000+01:00

Vinterns eftermiddagar har sådana underbara färger ibland. Orange-rosa-lila, det ser ut att vara varmt men så är det inte. Snön avslöjar att det egentligen är kallt. Det är underbart med dessa färger!

Diset i luften fångar ljuset så bra.

Här står den äldsta labben, Gina, och njuter av ljuset. Hon har precis vänt på huvudet för att se att matte fortfarande är kvar på samma ställe. Hon är min skugga, vill inte lämna mig en enda minut...både hon och jag vet att vi inte har så lång tid kvar tillsammans. Hon sover tillsammans med mig i sängen också.

Gina och Ella i det underbara ljuset!

Några tulpaner till Er!

2012-01-17T13:59:00.000+01:00

En bukett tulpaner till alla mina läsare, både Er som följt bloggen länge och Er som nyss hittat hit. Det är ju alla besökare som gör det så roligt att blogga! Att få respons på både det jag skriver och på bilderna.
Ni är Guld värda ska ni veta!! :)
Tulpanerna står och sträcker sina huvuden efter soljuset. Ljus och mörker. Fanns inte mörkret skulle vi inte ha förmågan att uppskatta ljuset, och tvärt om.
Ett ordspråk från min lilla almanacka: "Det enda ondskan behöver för att segra är att det goda ingenting gör."

Finns det isbjörnar i Jämtland??

2012-01-15T21:22:00.000+01:00

Och när vet man att man är en bra fotograf???!!
Joo, visst, jag har fått frågor, faktiskt seriösa sådana, om det finns isbjörnar i Jämtland.
Men vad har då de här två frågorna för samband...kan man undra. Är det lika troligt att det finns bra fotografer i Jämtland som om det skulle finnas isbjörnar där??
Hmmm...och att vara kvinna och inte alls vara så där skitsnygg som man ser att "alla" kvinnor är i tidningarna...och så fotograferar man...bilder som är vad, hmm..bra?? eller inte?
Gick ju en fotokurs för ett tag sedan, för att få inspiration och leka litet. En av alla skriftliga kommentarer (ja det är suveränt bra att få kommentarer, oavsett vad de säger!) löd: "den där bilden är så jäkla bra att jag saknar ord, saknar kommentarer! Skulle varit mycket nöjd om jag fotat den själv!!"
När vi i kursen skulle ha fotoutställning kom läraren och menade att affischen skulle ha våra porträtt....det var då jag protesterade rejält. Kändes inte som jag hade en seriös chans att visa mina bilder om jag skulle bli tvungen att ha mitt skitfula ansikte på affischen. Alla ÄR inte unga och vackra!

Finns det isbjörnar i jämtland?
Kan en ful kvinna ta bra bilder?

Och nu har jag måste fota mig själv för att ha möjlighet att visa några av mina bilder i en tidning. Där det är vackra smala lyckade karriärkvinnor till allra största delen. Jag, som vill bli sedd och "bedömd" genom bilderna jag gör, inte efter hur jag ser ut. Denna utseendefixering i samhället är riktig...jaa vad?

På en arbetsplats som jag hade för ett tag sedan sa en kvinna: " jaaa...JAG skulle ALDRIG köpa någon
större storlek på byxorna!!! Skulle jag aaaaaldrig gööööra! Näää! fyy! Å jag fatta inte vaför folk gör det! Dom kan väl ut å springa eller nåt!!!!"
Hon var en bit över 40 med 4+1 barn!!! Och bredvid henne satt andra medarbetare som både var kraftiga till att vara mulliga och magra, ja, en blandning helt enkelt och hon frustade på och halvskrek vad feta människor var äckliga. Och de andra höll med.....????
Ja, de höll med!!! Helt otroligt!!
Jag sa: "jaha då kanske du får gå med rumpan bar en dag då!!!!"
Och hon blängde på mig som om hon tänkte döda mig och började prata om vad hon hade köpt på IKEA!!

Jag sysslar med Trollkonst!

2012-01-14T19:18:00.001+01:00

Javisst! Nu har det gått så långt att jag måste ta till riktigt magiska krafter! Jag måste försöka locka fram de slumrande generna och göra det riktigt omöjliga!

Uhumm....kanske några tänker och tror sig veta att jag tillsist drabbats av mycket mer än tomtar på loftet..:)

Men det är faktiskt sant, jag måste bli häxa, magiker, och väcka till liv den gamla kraften.

Haha...jag har verkligen fått en fotografisk utmaning som heter duga!!!! Upphöjt till 1000 minst!

Nu, den här årstiden, januari i Jämtland, ska jag fotografera mig själv ute...och det ska liksom se ut som om det var på våren..! (och jag behöver kanske inte tillägga att jag nog är en av dem i Sverige som är den mest skygga för att fångas på bild..)

Mmmm....det är 1 meter djupsnö ute och fryskallt! Och detta ska jag få att bli till vår....och själv vara med på bilden, samtidigt som det är jag som fotograferar... ahhhh....

Fick det här uppdraget i går, låg helt sömnlös hela natten....och NU, tror jag faktiskt att jag har satt den, bilden!! Javisst!! Jag känner att den sitter...hoppas bara att den duger. ;)

(det har att göra med en bra tidning...annars så har jog nog inte lagt ner så mycket energi på den här bilden...och så tycker jag om utmaningar, när kreativititen ställs på sin spets!)

Bilden visar jag framöver.

Här är en bild på balkongdörren i den övre salen. Vi har ingen värme på däruppe.

En mycket billig, prisvärd, "kristallkrona" från stora möbelaffären i Sundsvall. Den fungerar, lampan alltså, men annars så har jag faktiskt inte så mycket till över för den där affären....

Sommaren är underbar!

2012-01-12T12:32:00.000+01:00

Tänk att det verkligen kan vara så här underbart på sommaren! Och att det måste till en kall och mörk vinter för att man verkligen ska uppskatta hur härlig den svenska sommaren är.

Det har börjat klia i mina fingrar, i hela min själ faktiskt, efter de här ljusgröna skimrande bladen och de skira färgerna på blommorna. Men det dröjer lääänge ännu, i början av maj försvinner snön här och det är bara att inse att det kommer att ta tid. I väntan på våren kan man alltid titta på sina egna fotografier och inse att det faktiskt kan se ut på det här sättet...även fast det är svårt att inse nu med all snön.

Vinterfärger...

2012-01-10T12:59:00.000+01:00

Vintern har en hel mängd olika färger. Den vita snön är sällan (aldrig) helt vit. Ljuset ändras under dagen och på eftermiddagen är färgspelet riktigt fascinerande att iaktta. Det ändras så snabbt!
Här på bilderna samsas de blå skuggorna med ljusets gyllene guldskimmer. Solen går kvällen till mötes och det är som om färgerna riktigt exploderar alldeles innan de börjar mattas och anta andra kulörer.
Ett gammalt vindspel hänger mitt i guldljuset.

Statyn har fått en huva och halsduk av snö.

Varning - genom mitt fönster!

2012-01-08T19:23:00.000+01:00

Varning varning!!! Här är två bilder som jag tycker om...! :)
Jag vet att det är många trädgårdsintresserade och inredningsintresserade som följer mig blogg och det är så härligt tycker jag, men nu vill jag varna Er; de här bilderna är way out of!
Men det är så här jag är, egentligen, i alla fall en stor del av mig. Det abstrakt/realistiska.
Jag har tidigare berättat att jag blivit lite blasé, kännt mig lite uttråkad med mitt fotograferande. Idag greppade jag kameran och gick runt i huset...och det var, återigen, fönstren som drog mig till sig. Till deras fantastiska magiska skimrande fantasyvärld. Jag förstod inte direkt vad som hände...det mesta kändes lite tråkigt när jag fotade...men, här är de, några av bilderna som jag fick in i kameran.
Fotona är tagna genom de gamla munblåsta fönsterglasen här i salen i huset.
Jag har sagt det förut, till vissa, och säger det igen. Jag fotograferar LJUSET.
Ljuset med skepnader i. Med mönster och strukturer. Det är då jag är lycklig!
(men jag fotar ju mycket annat, interiör, trädgård, porträtt...men lycka är dessa konstverk.)
((och till er som inte gillar dessa bilder...det går ju att stänga bloggen..))
Ingen lek i photoshop, jag fotar direkt!

Tänk att kunna fotografera som jag målar...och inte behöver jag vänta på att färgen ska torka heller!

Det här är fotografier som jag gärna skulle vilja se riktigt stooora!

Något mycket ovanligt!

2012-01-07T21:35:00.000+01:00

Nu har det hänt något mycket ovanligt! Jag har fotograferat mig själv! Jag känner mig mycket obekväm framför kameran. Alltså, mer än mycket, faktiskt nästan så att jag mår dåligt.. Men det har också resulterat i att jag faktiskt knappt har några bilder på mig själv. Det har ju varit enkelt att slippa undan kameran också efter som det är jag själv som står bakom kameran. Enklast så, bekvämt och tryggt och så har jag full koll.
Men, nu dök det upp (som på beställning) en grej som gjorde att jag satte mig ner och letade bilder på mig själv i fotoarkivet...knappt någon fanns. Så jag stålsatte mig och gjorde det otäcka...men för mig själv.
Jag har själv fotograferat, mig själv. Stativ till kameran och en spegel. Spegeln kunde inte stå alldeles bakom kameran och därför blev det svårt med positionen och skärpan var inte heller det enklaste.
Här är en av bilderna. Naturligt ljus.
Det var faktiskt inte så otäckt som det varit alla andra gånger... jag ensam med kameran, det känns tryggt. :)
Porträttet fungerar, idag, får se hur jag känner det i morgon...

Det finns ett hus...

2012-01-05T19:14:00.000+01:00

Det finns ett hus som jag skulle kunna byta till. Ifall jag hade möjligheten att byta till det här huset mot mitt älskade hus som jag bor i nu, så skulle jag nog göra det. Faktiskt. Jag har haft ögonen på det här huset i flera decennier...och fascinerats av de där pelarasparna och tornet på taket. Här på bilden ser man huset från baksidan, den norra sidan. Den södra kanske jag visar framöver. Den är sååå underbar!! I söder ligger en sjö mellan huset och bergen man ser i bakgrunden i bilden.
Det här är faktiskt den allra bästa och genuinaste pärlan av hus i hela Jämtland...men det är inte många som riktigt förstår det. Och ägarna har haft förståndet att behålla det som det en gång var... bara det är värt en eloge!
Mmm... det känns faktiskt som om det där huset och gården ropar efter mig!!! :)
Som om vi är ämnade för varandra.
Det är min stil, utvändigt, för att inte tala om invändigt!!! Skulle inte göra någonting, bara låta det vara, med ett milt underhåll, allteftersom tidens tand gnagde!

Bara en bild...

2012-01-04T16:14:00.000+01:00

Ett nypon sträcker på huvudet mot dagens sista glödande ljus. En bild från trädgården, en bild som är mer åt det grafiska hållet. Och vad ska jag skriva mer? Vet inte. Är inne i en svacka med fotograferingen just nu. Skulle behöva lite utmaningar, uppdrag, fotografiska uppgifter att genomföra. Fotokursen var bra på det sättet; utmaningen att ta tag i uppgifterna och göra något annat, mer, av dem. Jag saknar det.

Behöver lite hjälp...

2012-01-02T17:05:00.000+01:00

Jag har aldrig beställt fröer från någon frökatalog...! Är helt novis på det här området. Så nu skulle jag behöva Er hjälp! Tips om olika Frökataloger och vart man får tag på dem!! Skulle bli jätteglad om Ni vill berätta för mig.
Visst har jag satt fröer förut men dem har jag köpt på plantskolor och nu känner jag att jag vill ha större utbud att välja bland.
Och så en frögrej till: jag skulle gärna vilja hitta en katalog som även hade kulturintressanta fröer, som exempelvis spikklubba och belladonna och liknande som snart antagligen har försvunnit.
Jag har tagit frö från mina purpurvindor som växte sig gigantiska i växthuset. Hoppas att det bara är att pilla ned dem i jord och driva upp dem till våren. Eller är det så att de ska ha varit utsatta för kyla, fröna, för att gro? Läste nånstans att vissa frön vill ha det på det sättet men har ingen aning om vilka.
Jag är en riktig nybörjare när det gäller det här med frökataloger.... :)
Tips tas tacksamt emot!
Här är en bild på ett bord jag köpte på loppis för att ha som planteringsbord...men det använder jag till att ha fika på i stället. Planteringsbordet jag använder i stället består endast av två pallbockar och en mycket trasig plywoodskiva och bättre kan man nog inte ha. Behöver inte vara ett dugg aktsam om det.

I bakgrunden syns väggen med purpurvinda och i förgrunden en grej som jag köpte på Rusta för många år sedan. Det är egentligen ett litet växthus men jag använder den som blomurna. Rosenvialen har brutit sig ut och det riktigt väller ut blommor överallt.

Åhh...vad jag längtar till sommaren.

Nyårskortet!

2011-12-31T11:04:00.000+01:00

GOTT NYTT ÅR önskar jag alla som tittar in hit till min lilla del av världen! Det här kortet gjorde jag igår för att använda här på bloggen som en nyårshälsning till alla besökare. Ni ska veta att Ni är viktiga för mig, jag uppskattar era besök och kommentarer jättemycket!
En liten trädgårdsälva med sina fjärilar, det är en liten glasbit som jag fotograferade i naturligt ljus här inne igår. Bakgrunden är julgransglitter som fångar solens sista svaga strålar innan mörkret föll.
Glasgrejen med älvan fick jag i julklapp och jag tycker mycket om den.
Ett år har gått, fortare än vanligt, ingen vet vad som händer nästa år, inte heller jag.

Ljus och mörker...

2011-12-28T15:56:00.000+01:00

Ibland kan det vara bra på ett sätt när det händer saker som får oss att inse vad bra vi egentligen har det! De mest självklara saker uppskattas till fullo efter att vi levt utan dem ett tag... men jag måste erkänna att det faktiskt var en trevlig upplevelse också. I alla fall för mig som uppskattar samspelet mellan ljus och mörker och att prova på att leva som man gjorde förr.
Vi har varit utan elström i tre dygn! Och utan fast telefon och mobiltelefon. Utan kontakt med omvärlden. Ingen tv, dator, telefon, ellampor, vatten i kranarna, elvärme...
Det värsta var vattnet, men som tur är har gården en gammal grävd stensatt brunn 9 meter djup och vi har en bränsledriven vattenpump som vi använde för att få upp vatten. Hade vi inte haft pumpen eller om det hade varit riktigt kallt... nu inser jag att det vore bra om vi gjorde nån anordning så att man kan hinka upp vatten från brunnen utan att vara beroende av nån apparat.
Värmen var inget problem, kakelugnarna och vedspisen i köket, som vanligt alltså. Duscha gick bra med en liten campingdusch. Läsa böcker i skenet av stearinljus och maten hade vi ute i växthuset så att inte räven skulle smaska i sig julskinkan.

Jag som inte tittar på vädret på tv hade ingen aning om att stormen skulle komma! Men på juldagsnatten strax före klockan två vaknade jag och hörde stormen ryta. Vi gick upp och fyllde stora kastrullen med vatten och precis efter att den var fylld gick strömmen!!!
Ett annat problem var att fiskarnas syrepump stannade. Det löste vi genom att hinka vatten så att syre tillsattes. Men det blev kallt inne hos fiskarna, hade det varit kallare så hade de inte klarat det... kanske skulle jag kunnat värma stenar på vedspisen och placerat ut i fiskrummet i ladugården...
Summeringen är att man verkligen uppskattar det man tar för givet när det upphör att fungera.
Men, jag måste erkänna, jag tycker att det skulle vara både bättre och skönare ifall den moderna tekniken inte alls fanns....

Julafton!

2011-12-24T07:05:00.000+01:00

Julafton, morgon, det är tyst i huset och tystnaden känns så där förväntansfull och magisk som den bara kan göra en julaftonsmorgon. Det knastrar hemtrevligt i vedspisen i köket, risgrynsgröten är uppäten av människor och hundar, kaffet urdrucket och tomten ska snart få sin gröt.

Nu ska jag tända upp i kakelugnen i salen och umgås med julgranen ett tag.

Jag önskar alla Er som tittar in här en riktigt God Jul och en lugn, rolig och mysig dag!!

Helt galen morgon!

2011-12-20T11:55:00.000+01:00

Vaknade av en duns och konstiga ljud i morse. I sovrummet! Det skrapade mot tapeten, klöste och rev och springande steg på golvet och mot väggarna!
Jag trevade efter sänglampan, tände, och såg mig omkring. Det är inte roligt att vakna så där hastigt och höra konstiga ljud inne i sovrummet kan jag lova. Och dessutom ser jag väldigt dåligt utan glasögon. Ljudet fortsatte och en mus springer fram under sängbordet! I en hiskelig fart! Och efter musen kommer en vit sak, en spökråtta!! Alltså det är liksom första reaktionen när jag ser den, det lilla jag ser, nåt vitt som rusar efter musen.
"Vad är det som händer!!??" tänker jag. Spökråttan försvann in under klädskåpet och dök upp igen och rusade in i badrummet, som ligger alldeles intill sovrummet. Jag sprang upp ur sängen och stängde badrumsdörren och hundarna var helvilda.
Jag satte genast på mig glasögonen och gläntade på badrumsdörren, smög in, stängde dörren och trevade efter lysknappen.
Och då såg jag vad det var. En hermelin!! En vit hermelin med svart spets på svansen. Eller om det var en småvessla. En hermelin/småvessla hade jagat en mus inne i sovrummet! Helcrazy!!!
Wow! Helgalet!! En sån där grej som ingen skulle tro på om man berättade det!

Hermelin/vesslan satt och tryckte under tvättmaskinen och mannen låg på golvet och försökte få fram den. Jag stod redo med en hink som jag skulle försöka fånga den i, sätta upp och ner över spökråttan. Men den ville inte alls komma fram och väste och fräste när mannen försökte fösa fram den. Gav upp och släckte ljuset och stände dörren till badrummet för att på så sätt låta den komma fram när den lugnat sig. Mannen gick ut och skulle hämta några burfällor till musen, som gömt sig någonstans i sovrummet.

Jag gick och la mig igen och började läsa samtidigt som jag lyssnade...!

Plötsligt börjar det plaska inne i badrummet!

Jag kastar mig upp och rusar in och tänder lampan i badrummet och får se att hermelin/vesslan har ramlat i badkaret och simmar och skvätter runt i panik!! (hade inte tömt badkaret efter kvällsbadet...)

"Jävlars den kommer att drunkna!!!" tänker jag i panik. (och hur hade den kommit ner i badkaret som är fristående på golvet!?)

Jag tar hinken, räddar hermelinen ur badkaret, vräker in hinken (med en panikslagen hermelin i) in i duschkabinen, (duschkabinen är ju tät så den kan inte smita ut därifrån och blir lätt att fånga) kollar så att det bara är en skvätt vatten i hinken så att den inte ska kunna drunkna, den hoppar och springer runt på botten och kastar sig nästan över kanten på hinken! "Jag måste ha ett lock till hinken när jag bär ut den!" tänker jag.

Jag stänger dörrarna till kabinen och tätar springan längst ner med en handduk. Så blir jag lite osäker..."det var väl inte för mycket vatten i hinken?..." gläntar på duschdörren och kikar, "nej då, ingen fara."

Jag rusar in i sovrummet och slänger på mig kläderna. Vill inte att grannarna ska se mig springa omkring naken ute med en hermelin i en hink....det skulle säkert bli ett stort samtalsämne runt julborden..hmm..

Rusar tillbaka in i badrummet gläntar på duschdörren och ......hermelinen/vesslan ligger alldeles stilla på sidan!!!!! "Neeej faaaan!!! Den kan inte ha drunknat!!!!" tänker jag samtidigt som jag rycker i duschdörren, vilken har fastnat i handduken, jag tar i och vräker upp dörrjäkeln och hermelinen ligger så stilla..så stilla..

Jag tar den och håller den uppochner och knackar med fingrarna på hermelinens bröstkorg för att få igång hjärtat och andningen...håller på ett tag och så kommer mannen in i badrummet och jag sitter på golvet med hermelinen hängande som en trasa...

"Den är död", säger han.

"Nej, det kan den inte vara", säger jag...

...men det är den.

Så nu är sorkarna i trädgården glada när deras fiende dött här inne i huset...

Musen i sovrummet lever och frodas någonstans...kanske i sängen...

Och dörren till duschkabinen är trasig...

Någon kikar in...

2011-12-18T14:38:00.001+01:00

Det är någon som kikar in! Han har klättrat upp och kikar in i ett fönster här på gården. Vem som sitter där inne vid det tända ljuset vet han, tomten, men jag har ingen aning för det brukar inte vara någon där inne...
Jag undrar lite vad han kikar efter, julgröten dröjer ännu ett tag. Kanske kikar han efter om det finns några snälla människor här i byn...

Utbildningen jag har gått är slut och jag saknar den redan. Tror faktiskt att jag skulle kunna gå i skola och lära mig saker hela mitt liv. Som det känns nu i alla fall. Kan man gå i skola hela livet, får man det..tillslut kanske det känns konstigt när man själv bara blir äldre och alla andra ter sig yngre och yngre.
Det är roligt att lära sig saker och ju mer man kan desto mer vill man lära sig.
Har funderat på universitet, men den utbildning jag är intresserad av är så långt borta (Göteborg) och flytta vill jag inte. Det handlar ju om 3-5 år och det är nog väl lång tid att vara borta från gården och mannen och alla djuren och trädgården...

En kakelugn...

2011-12-11T12:37:00.000+01:00

Solen letar sig in i salen och leker på tapeten. Solen står så lågt nu att den letar sig in i alla skrymslen den annars aldrig hittar. Jag älskar det här rummet, den nedre salen, med sin kakelugn, takmålning, tapet och trägolv. Allt i original från 1800-talet.

Lite inredning...

2011-12-09T11:06:00.000+01:00

En bild som visar lite av inredningen från växthuset. Just den här hörnan går i rosa nyanser. Här brukar vi sitta och äta frukost under sommaren. Just idag känns det extra härligt att se den här bilden för här hemma hos mig både blåser det och snöar samtidigt.
Tänk om det såg ut så här i växthuset nu också, som en annan värld där det alltid var sommar och så kunde man gå in dit när man ville känna den där härliga sommarkänslan, värmen och alla ljuvliga dofter av både lavendel och luktärtor.

Ett ödehus...

2011-12-07T16:49:00.000+01:00

Ett övergivet gammalt hus som ser sina sista år finns i en grannby. Ligger vackert på en höjd med en sjö och ett berg som utsikt. Men ingen har bott här på väldigt länge. En grävling bor under huset och vad som bor inne i huset vet jag inte...

Doft av lila...

2011-12-06T18:21:00.001+01:00

Håller på att gå igenom mitt fotoarkiv den här dagen samtidigt som jag sitter och gör läxan, på samma gång så att säga. Timmarna har runnit iväg och jag har knappt sett dagsljuset idag. Den här bilden dök upp, riktigt känner doften när jag ser den. Nepeta, lavendel och i bakgrunden praktbetonika.

Bildarkiv...

2011-12-02T13:05:00.001+01:00

Jag håller på att gå igenom delar av mitt bildarkiv. Många bilder har det blivit och jag har inget riktigt vettigt system. Minnet är inte riktigt att lita på när det gäller siffror...datum, filnummer, mappnummer, bildnummer mm bland alla dessa tusentals bilder!
Den här bilden tog jag i våras en tidig morgon vid ån i skogen precis när solen smög fram och förgyllde dimman. När jag ser bilden kommer känslan av den där speciella stämningen tillbaka.

Interiör...vad tror ni?

2011-11-29T20:20:00.000+01:00

Inredning...interiör...kanske ska jag ta lite såna bilder nu när trädgården sussar vinter? Interiör och inredning här från huset. Kan det vara intressant?

De här bilderna tog jag i förbifarten liksom, vevade till med kameran för att jag varit på auktion och ropat in några glaskaraffer och...

ett gammalt jättestort och snirkligt underbart skrivbord!

jag älskar ju gamla möbler och den inredningen som var då...

och även moderna saker. Som den här Howard fåtöljen med det där urläckra hippie-mönstret!!

En stilkrock som heter duga och som jag gillar sååå mycket.

Hmm..ska jag ta lite fler inredningsbilder nu i vinter...hmmmm.......

Tiden går...

2011-11-27T12:43:00.000+01:00

Tiden går så rasande fort! Idag är det första advent och här hos mig har ännu inga stjärnor kommit upp i fönstren. Adventsstaken ligger i sin låda och väntar. Ska nog ta tag i det där sedan jag gjort det här inlägget. Sitter samtidigt och håller på med min läxa. Så det här är ju en prioriteringsfråga...

Igår såg det ut så här vid dammen, idag har snön kommit.

Novemberfärg...

2011-11-20T19:44:00.000+01:00

Det finns vackra färger även i November...

Svart...

2011-11-16T13:43:00.002+01:00

Nu har markägaren fått bygglov för vindkraftverk i Fanbyn. Tvärs över den lilla sjön högst upp på berget, i byns samlade utsikt rakt i söderläge! Mitt i ansiktet i söderläge för hela byn. Bräcke Kommun har sagt ja!
I kommunens översiktsplan för byggnation av vindkraft, står det att läsa:
"Etableringar som innebär att en hel bys samlade utblickar i söderläge blir väsentligt påverkade bör undvikas. Där sådan etablering blir aktuell skall särskild kompensation för intrång i livsmiljön aktualiseras. Även ersättning till enskilda fastighetsägare kan komma i fråga."

Trots detta har de godkänt bygglov i byns samlade utblickar i söderläge!
Men ingen kompensation eller ersättning.

Vidare på kommunens översiktsplan om revidering av strandskydd (Bräcke kommun brottas med att folk väljer att flytta från kommunen och att folk inte vill flytta hit) står att läsa:
"Den nordvästra delen av kommunen, som omfattas av de sjörika områdena kring Pilgrimstad och Gällö, bedöms extra intressanta pga sin närhet till Östersund och belägenhet intill E14 och järnvägen. Här finns också ett flertal större arbetsplatser. Byarna och bebyggelsestråken ligger ofta vackert på sluttningar mot sjöarna och är omgivna av skogsklädda höjder.

Denna landskapsbild är attraktiv och bedöms tillsammans med det strategiska läget, kunna attrahera till inflyttning av permanentboende, särskilt om ett strandnära byggande är möjligt. För att bibehålla dessa områdens attraktivitet avser kommunen inta en försiktigt restriktiv inställning till vindkraftsutbyggnad i området Pilgrimstad-Gällö. Detta gäller främst sådana etableringar av vindkraft som bedöms negativt påverka de strandnära områdenas kvalitet och attraktionskraft. Kommunen anser att en ökad inflyttning av boende skapar ett större långsiktigt mervärde för kommunen än enstaka eller mindre grupper med vindkraft."

Trots detta har kommunen sagt ja till byggnation av vindkraftsindustri i Fanbyn, rakt i söderläge, mitt i ansiktet för byn som är känd långt utanför länsgränsen för sitt vackra läge!!!!
Och ljudet..bullret...dygnet runt året runt.
Han är nog glad idag, markägaren, som själv sagt på vindkraftsmötet att han gör detta för pengarnas skull...
och andra har fått sitt livsprojekt förstört.

Ett träd på savannen...

2011-11-13T19:12:00.000+01:00

Gick längs med skogsbilvägen med hundarna och plötsligt ville kameran fota ett träd på den afrikanska savannen! Ja...i alla fall så känner jag den känslan när jag ser bilden som blev. Ett träd på savannen.
(men egentligen är det en fröställning av någon växt som har fått frost på sig)

Nu är jag så trött och sömnig så jag ska faktiskt gå och lägga mig. Har blivit så trött och orkeslös sista tiden. En bok skulle sitta fint, men jag har läst ut alla böcker jag har i bokhyllorna (och det är en hel del...) de är lästa minst tre gånger, i brist på nya fräscha.
Vill säga välkommen och så roligt att Ni har hittat hit, till alla nya besökare.

Original...

2011-11-10T18:26:00.000+01:00

Har i läxa att skriva hur man tar fram original inför tryck. Och jag som gillar bilder kan ju inte låta bli att göra en framsida till läxan... så jag slängde mig ut med kameran och fångade min fantasibild på...just det, på bild i kameran! :)
Här kommer ett original fram!
(det är bara att hoppas att läraren har både humor och fantasi.....)
Hur man tar fram ett Original...!

Att se men inte synas...

2011-11-09T13:04:00.000+01:00

Jag tittar aldrig på väderleksrapporten. Råkar jag sitta framför tv:n nån gång då den sänds så flyger mina tankar iväg till annat och vips så har vädret varit och jag har ingen aning om vad vädermänniskan sagt. Jag lever med vädret för stunden. Men det kan vara ganska knepigt det där, för vädret som är idag känns, för mig, som om det kommer att vara så framöver... och så är det ju inte. Därför har jag också en förmåga att skjuta upp saker! Att samla frö... jag sparade de vita malvornas frökapslar för de hängde så tryggt en bit över grusgången på sorksäkert avstånd...men nu är det nån gnagare som smaskat i sig dem ändå! Jättesorken from Hell??
Guldaklejans fröställningar har jag varit och samlat frö av.

Klippståndsets fröställningar fångar novemberljuset med sitt fluffiga hår.

Novemberljuset är vackert, speciellt på morgonen.
Och jag, som tror att allt kommer att vara i morgon precis som det är idag, inbillar mig att snön inte kommer...än i alla fall.

Jag fångar Ellas blick med kameran. Hon vet inte att jag fotograferar henne. Jag tar bilden tvärs igenom några buskar. Ett djurs personlighet fångar man på bild när djuret inte vet att det är iakttaget. Samma sak gäller människor.

Att tappa skärpan och bli Galen!

2011-11-04T12:51:00.000+01:00

En underlig tid. Det ser ut som på natten, men bilden är tagen på dagen.
Dimman gjorde ljuset så spännande.

Det är vackert med dimma. Fågelns vingar fångar ljuset.

Och så kan jag berätta att det skiter sig med skärpan på mina foton!! Antingen är det kameran, eller objektivet... som har börjat Jävlas! Antingen blir det ingen skärpa alls eller så slår den fel och hamnar på helt fel ställe. Mitt älskade objektiv, 70-200, fasar för ifall det är det som felar.

Av nära hundra bilder så är det bara ca fem som är som de ska... eller är det jag som inbillar mig?? Men, ska ett sånt här objektiv inte ge riktigt bra skärpa? jooo!
Den här bilden på Ella blev bra, skärpan sitter där jag satt den.

Den här bilden på Ella är hyfsad, men skärpan har hoppat fram till nosen och inte är den skarp heller. (på de här små bilderna på bloggen är det svårt att se)
De andra fotona är bedrövliga! Ett enda sudd och lurv!!!!
Och så vill inte kameran/objektivet lägga skärpan på mina svarta hundar. Den "hittar dem" liksom inte! Jag blir snart galen! Eller så är jag det redan och det är det som är felet!
Frustrerande är det i alla fall.
(säljer kamerajävlen??!!)

Utsikt...

2011-11-02T13:59:00.000+01:00

Utsikt över grannbyn Samsta.
En disig dag gick jag och hundarna upp på berget för att njuta av den här vackra utsikten. Jag tycker att det är så vackert med de skogsklädda buktande bergen i fjärran.

Den här gården i Samsta har ett underbart läge. Och skogarna är så där djupa och gamla, som skogar ska vara när de är som bäst.

Dimman smyger längs svarta vatten. Solen nafsar granars toppar.

Svarta vattnets lugna yta bryts av andens silverglitter.

Det gyllene...

2011-10-30T11:57:00.000+01:00

Det gyllene ljuset är underbart!
Men, jag kan riktigt känna hur trädgården står och darrar inför det oundvikliga. Den riktiga kölden har ännu inte kommit för att stanna och växterna njuter för var sekund de har kvar. Luktärtorna njuter av solens varma strålar och tinar långsamt upp efter nattens kalla famntag.

Morgonljuset är det allra bästa. Nu på hösten tittar solen fram senare och senare och man behöver inte vara uppe jättetidigt för att möta den.

Man måste passa på att njuta av var sekund nu.

Statyn står och speglar sig i dammen.

Till Er som undrat kan jag berätta att vi har inte täckt in henne någon vinter och det har fungerat bra.

"Ny Tidning"...

2011-10-25T16:01:00.000+02:00

En uppgift på kursen som jag går löd så här: "Gör en löpsedel till en ny nationell månadstidning som ska heta Innovation och innehåller reportage om och från olika mässor, vetenskapliga träffar och konferenser som ska genomföras och har genomförts runt om i landet.
Så här blev mitt resultat.
Det är mina foton i bakgrunden och så fantiserade jag hejvilt med rubrikerna! :) Att vara Innovativ! Så skoj!

Jag fick en tidig Julklapp i brevlådan från redaktionen på Allt i Hemmet. Det är den här tidningen. Så skoj att få den så där plötsligt! :) Sååå...jag gör ett undantag och kör reklam nu:
"Den som vill kan prenumerera på 3 nummer av Allt i Hemmet för enbart 69:-, och samtidigt som introduktionsgåva få Julspecialen utan extra kostnad (begränsat antal)! Den som är intresserad av erbjudandet mailar bara namn och adress till: red(a)aih.bonnier.se och anger "Julspecial" i ämnesraden."

Källvatten och vattenfall...

2011-10-22T19:27:00.000+02:00

Invid trappstenen i trädgården har jag gjort en vattenlek. Jag älskar ju att leka med vatten. Det porlar ständigt vatten ner i glaset från en hemlig källa som kommer fram vid stenen. Extra effektfullt blir det när solens strålar letar sig ner genom dimman.
Idag har vattenlekarna plockats in för att räddas undan isen och kylan.

I den stora dammen finns det två vattenfall. Den här helgen är nog den sista som vi får njuta av det. Det är dags att stänga både vattenfallen och bäcken inför vintern. Men jag VILL INTE!!

Fattar inte att det är vinter snart. Idag har jag samlat fröer och gonat mig i solen.
(tänk om det bara var vinter i max en månad!)

Lådan - The box...

2011-10-18T13:23:00.000+02:00

Lådan stod i ljuset från fönstret och utstrålade en magisk kraft. Ljuset föll in i rummet i det gamla ödehuset och fick tingen att se onaturliga ut. Jag har varit och smygit runt ännu ett ödehus.

Ödehus har en sällsam dragningskraft på mig.

Där står lådan igen och en spännande trave böcker fångar ljuset.

Förr bodde någon här. Känslan av närvaro är stark, även genom fönsterglaset.

Roadtrip en lördag...

2011-10-15T22:18:00.000+02:00

Vaknade till en underbar morgon!
Dimma! Och solen som ville bryta igenom. Satte mig i bilen tillsammans med mina labbar och åkte en sväng. Börjar med att visa ett fönster, även fast det nästan var den sista bilden under roadtripen. Ett kyrkfönster. Jag hamnar ofta vid någon kyrka när jag är ute och åker, av någon anledning.. Älskar fönster. Det glimmande, magiska och känslan av andra världar.

Morgonen började med dimma. Trädgården låg inbäddad i ett ljuvligt fluff.

Den sista guldaklejan blommar sin sista blomma.

Isen har börjat lägga sig över fiskarnas damm. Den nya dammen.
Det är dags att låta koiarna få komma in till sitt vinterbo.

Åkte upp till berget med utsikten. Tar några kort på omgivningen. Åt det här hållet ser man fjällen.
Precis där jag står, har mina fötter, vill folk i byn Fanbyn sätta upp vindkraftverk.....för pengarnas skull.

Jag väntar på att dimman ska lätta för att kunna se mitt hus, gården där jag bor. Under tiden jag väntar tar jag några kort på blåbärsriset som glöder i solen. En av labbarna stryker förbi.

Dimman lättar och jag ser huset. Jag är 175 centimeter. Vindkraftverken är 150 Meter höga!!
Alltså de är gigantiska och sååå nära byn!!! Rakt i söderläge högst upp på berget.

Jag och labbarna åker vidare och av någon anledning hamnar vi vid Bräcke kyrka. Jag tycker att de är så vackra de här järnstaketen som finns runt vissa gravar.

Efter ett tag inser jag att bilarna som är parkerade vid kyrkan är där för att det varit en begravning. Men det är inga människor på kyrkogården, de sitter i ett hus flera hundra meter bort, men jag känner ändå att jag ska åka därifrån. Jag kan ju alltid, kanske, komma tillbaka en annan gång.

Tillbaka hemma igen. Går in i trädgården och möts av det här ljuset.
En härlig dag, en dag som innehållit massor men ändå ingenting.
En roadtrip en Lördag.

Svarta Skogen...

2011-10-13T14:51:00.000+02:00

Några bilder från skogen. Den är vacker också i mörkret. Det finns oftast något ljus även när det är som mörkast. Det gäller bara att upptäcka det.

Ljuset silar in mellan granarna.

En färg mitt bland allt det grå och svarta.

Magiska bilder...

2011-10-09T12:06:00.002+02:00

När fotografier blir målningar i kameran!
Ibland far bilderna in i min kamera när jag minst anar det. Eller så kände jag på mig det när jag närmade mig huset. Att det skulle bli fotografier som jag tycker om. Magiska bilder, konst. Jag kämpade ett tag att få bättre skärpa när jag fotade genom glaset men det blev ingen bra skärpa. Men det är det som gör bilderna så bra. (får man säga så om sina egna bilder..?)
Så här blev det, i det här ljuset, genom de fönsterglasen och med mitt favoritobjektiv!!
Jag är kär i de här bilderna! :)
Att fånga ljuset... magi!

Jag skulle så gärna vilja ställa ut på ett galleri....

Hoppas att fler än jag gillar dem.

Ett Collage...

2011-10-05T10:40:00.000+02:00

Ett vardagscollage, samhällscollage, bilder från trakten där jag bor, sett med mina ögon och fotograferat. Bilden består av 16 olika foton, tillsammans skapar de en bild med många dimensioner. En verklighet.

Tre bilder...

2011-10-01T13:44:00.000+02:00

Tre foton från naturen. Som finns där ute. Jag ska ut dit nu, genast! Det är redan oktober och det gäller att fånga färgerna innan de faller.
En mossig sten och vatten.

Jag har så många foton jag skulle vilja visa, men det är svårt att välja.

Näckrosblad på vatten och höstskog som speglar sig.

Jag och Rödhaken...

2011-09-27T12:52:00.000+02:00

Nu har färgerna börjat komma igång i naturen. Jag älskar de här granna höstfärgerna! Hösten är en härlig årstid. Luften är lätt att andas och solen värmer i den annars kalla luften. Alla årstider har sin egen tjusning. Jag har varit ute och fångat gyllene färger på bild.

En guldhöst.

Träden avtecknar sig skarpt mot en gyllene bakgrund.

Den varma glada färgen.

Jag och rödhaken har samma favoritplats här i trädgården. Vi sitter gärna på stolen frmför det stora lärkträdet invid dammen. Här sitter han på armstödet och spanar. Jag står uppe på balkongen när jag tar fotot.

Det här ger den rätta känslan av The Secret Garden!
Rödhaken som sitter på stolen med mönstret av slingrande rosor.

Att få tiden att räcka till...

2011-09-23T12:43:00.000+02:00

Egentligen så hinner jag inte göra det här blogginlägget. Tiden finns inte, men jag tar mig tid i alla fall. Jag har börjat en utbildning, Grafisk design & kommunikation, och egentligen skulle jag sitta och göra läxan nu. Samtidigt så vill jag hålla bloggen levande och visa lite av mina fotografier. Hösten rinner iväg så snabbt! Det här året så blir inte de allra flesta lövträden så där vackert gula, de blir brunaktiga och så faller de. Någon gång skulle det vara roligt att få åka till södra Sverige och fota de granna höstfärgerna. Vad underbart det skulle vara! Skimrande lönnar och underbara bokskogar!

Jag smyger runt i min egen skog och umgås med det som finns där.

Ljusglimtar som silar ner genom den gamla skogens grenverk och blänker till här och där på marken.

En bild från trädgården med den välvda bron i förgrunden och statyn invid dammen och sjön och bergen i bakgrunden. Och det härliga morgonljuset!

Härligt!

2011-09-18T16:12:00.000+02:00

Den här helgen har jag den mesta tiden varit ute i skogen. Det är så härligt i skogen den här årstiden. Luften är så klar och fräsch att andas och färgerna är så underbara. När jag är i skogen så känner jag mig hemma. Vatten har en speciell dragningskraft på mig så naturligtvis hamnade jag till sist vid en skogsbäck.

Vattnet är som flytande guld!

Egentligen skulle jag stannat hemma och grävt två nya perennrabatter...jag har köpt perenner på rea för länge sedan och de står i sina små krukor och mår dåligt. Men jag kunde inte låta bli att höra skogens lockrop.

Jag säger ofta att jag skulle vilja stanna tiden ibland. Den här årstiden, sådana här vackra dagar, skulle jag vilja göra det. Att få vara i skogen flera dagar i rad och verkligen hinna uppleva allt det härliga.

Gina 13 år!

2011-09-13T15:14:00.001+02:00

Min älskade Gina fyller 13 år idag! Hon är min svarta skugga som följer mig vart jag går. Hon är alltid bredvid mig när hon kan. Går matte så följer hon efter, sätter sig matte lägger hon sig som en boll bredvid mina fötter. Gina och jag har en alldeles speciell kontakt. Det går inte att beskriva med ord. Det här är en hund som verkligen kan läsa tankar och sinnesstämningar. Det enda hon saknar är en mänsklig röst men det kompencerar hon med att uttrycka sig på nästintill telepatiskt sätt.

Grattis på födelsedagen Gina!!

Husse serverar en tårtbit vid dammkanten.

Jag vet att jag och Gina antaligen inte har så mycket tid kvar tillsammans. Åldern börjar komma ikapp henne. Hon ser lite dåligt med ena ögat och hörseln är inte vad den var. Men hon busar med de andra labbarna och är som en unghund flera gånger om dagen. Det är som om hon inte vill vara gammal, hon vill vara ung för alltid. Hon är mattes lilla bus-råtta!! En specialitet hon har är att hon "stjäl" armbandsklockor! Hon busar och skuttar runt och vips så har hon med ena hörntanden fått klockarmbandet att sprätta upp. En liten luring är hon allt!

Jag tycker det är svårt att fotografera mina hundar. Inte rent tekniskt, men känslomässigt. Svårigheten ligger i att fånga deras personlighet, deras själ, på bilden. Det är därför som jag inte visat så många bilder på dem. Jag har såna krav på mig själv att bilderna verkligen ska göra dem rättvisa. De här bilderna tog jag idag på förmiddagen. Det hade precis regnat och ljuset bröt fram mellan molnen.
Nästa år den här dagen hoppas jag få visa bilder från ytterligare en födelsedag för fina Gina.
Älskade Gina!

Sign O' the Times...

2011-09-09T21:53:00.001+02:00

Tänkte bara berätta, för Er som inte känner mig, att mitt musiköra vaknade ganska sent i mitt liv. Den som fick liv i den slumrande musikaliska hörselnerven var Prince. Än idag går jag igång på Prince! Rytmen, musiken de underfundiga texterna; han är och förblir: ett musikgeni!!!
Men den här gången får sign, tecken...stå för skyltarna! Sååå...välkommen till:
Bräcke...en ort i Sverige del 2!!
Jaha...så har älgjakten börjat igen...och det känns sååååå trevligt att åka till skogen och parkera efter en skogsbilväg här i Jämtland!!! Eller???

Alltid är det bra och en riktig kämpaglöd att öppna nya affärer här i samhället.
Jag säger bara: Lycka till och väl kämpat!!

En del skyltar har bitit sig fast i cementen i fasaden...decennier efter att rörelsen upphört i bygden!...

Ser snyggt ut, speciellt när alla dessa "skyltar" ligger efter stora vägen, E14.....?

Känner ni det vattnas i munnen efter att smaska på några gourmé-rätter här? Hmm.....??
(Jag skulle kunna skriva mycket fyndiga texter som rimmar på gourmé... men låter bli de.)

När jag höll på att fota ett hus (som ligger bakom den här skylten) kom en kvinna och ställde sig bredvid mig. Hon sa inget. Jag sa inget. Och tillsist kände jag mig tvungen att säga nåt för det var så pinsamt tyst liksom, så jag sa: "Jaha?"
"Jaa...vi ska göra om skyltarna på den där skylten, snart!" sa hon tillsist.
"Ok" sa jag. "Men jag fotar huset bakom skylten" Då gick hon vidare, in till Turistbyrån.....
Och jag, som är nyfiken, fotade naturligtvis skylten som inom en snar framtid ska skyltas om..och väl hemma så är det ju jättespännande!! när jag kollar den "förbjudna skylten"..Ica Mix heter ju Supermarket sedan lääänge och FöreningsSparbanken heter ju Swedbank sedan läääääänge och så finns den inte längre? i Bräcke... och Posten finns inte heller i Bräcke längre....och det som fanns längre ner på skylten kom inte med på fotot. Hmmm.

Men...Systembolaget finns. De har rustat upp affären så nu finns det självplock i fräscha lokaler...!

En skylt berättar att det anordnas tävlingar..(och jag kommer att tänka på den där första skylten, den där man inte fick parkera efter skogsbilvägen.)

Svåra frågor..får allt tänka lite grand!!??

Kan det här vara vinsten? Har ingen aning! Kan kanske vara bra att ha den där bärgaren efter den simmiga jaktlagstävlingen när det susar? i luvan och rattandet drar i diket...
Men det är ju min tolkning, som fotograf, just det här ögonblicket, när jag fotograferade.
Nästa gång blir det kanske andra bilder från det lilla samhället?

Bara några enkla torrkvistar...

2011-09-08T10:24:00.000+02:00

Tänkte skriva något fyndigt till de här bilderna. Hade idén klar för mig sent igår kväll. Men blev sömnig och idag är idén inte lika fyndig och kul längre. Så jag struntar i den.
Torrkvistar kan faktiskt vara riktigt intressanta, som den här handen som plötsligt sträcks upp ur myren! Det ser nästan ut som om den där kvisten ger mig "fingret"!!

Det här är en intressant bild, tycker jag, riktigt vacker i sin enkelhet. Här har jag lurvat till bakgrunden extra mycket för att lyfta fram just den enkelheten och skönheten i den gamla torra pinnen.

Olika lavar har knaprat sig fast i det silvriga träet. En liten kvist dansar runt den stora i en evighetsdans.

"Se mig, se mig, titta så bra jag är!" tycks den lilla ropa, medan den stora kvisten kanske inte ens bryr sig, vem vet? Eller så är den stora kvisten lite imponerad av den lilla kvisten ändå men har inte styrka nog att ge den ett erkännande.

Det här en en så kallad vänderkappaneftervinden-torrstam. Det ser ut som om det blåser på den från alla håll samtidigt och den försöker passa in sina kvistar i alla riktningar, samtidigt. För att vara alla tillags och aldrig erkänna för någon sina egna uppriktiga åsikter. Ser allt bra tokigt ut, som om den håller på med någon jazzdans eller kanske försöker hålla balansen innan den tippar helt omkull...

Den här är härlig! En enkel lite skir och spretig gren. Rinner ner i bilden med sina torra böljande kvistar. Påminner lite grand om mitt hår, som det brukar se ut efter ett intensivt skogsfotograferande...

(Alla bilder gjorda direkt i kameran.)

Besök i våtmarken

2011-09-04T14:43:00.000+02:00

När helgen började tappa sitt ljus åkte jag ut till en tjärn här i närheten. Tänkte se om jag kunde få några bilder på vad jag upptäckt vid ett tidigare besök. Den gången var det gassande solsken och jag trodde att det kanske var den varma solen som lockat fram dem i sådana mängder.
Näckrosen har så vackra blad där de ligger och flyter på tjärnens svarta vatten.

Det ser nästan ut som ett grafiskt mönster. Ett naturens eget mönster.

Och längst ner ser jag ett monster... ett av dessa stora spindel-monster!

De är stora de här spindlarna!

Jag upptäckte dem förra gången då jag sträckte ner handen och skulle plocka lite vattenklöver att plantera hemma i dammen... det blev ingen vattenklöver...

Det är kärrspindlar, de är jaktspindlar. Här ser den rakt in i kameralinsen...

Här sitter kärrspindeln med tassarna nere på vattenytan och känner på vibrationerna i ytspänningen ifall något byte närmar sig. Jag närmar mig inte mera... de är snabba de här rackarna!

Här finns de, överallt. Det prasslar plötsligt bakom mig nere vid stövlarna, jag vänder mig om men ser ingenting... fattar snabbt beslutet att lämna våtmarken för den här gången.

Solrosen tippade omkull

2011-09-03T13:57:00.001+02:00

En av mina solrosor svajade och tippade. Sedan låg den ner, böjde sig upp mot ljuset och fortsatte växa. Jag tog in den och satte den i en kanna. Den böjda formen gör sig bra på bordet.

Solrosor är härliga blommor! Levnadsglada med en enorm växtkraft!

I bakgrunden skymtar en skål som jag löste in på auktion. Det följde med andra saker från den auktionen också, bilder på det kommer senare.

De är höga de här solrosorna. Man får verkligen se upp för att se dem.

Som en dusch med solsken!
Nu funderar jag på att åka till en myr och se om jag kan fånga nåt riktigt läbbigt på bild!!! Frågan är om jag kan behärska mig...vill ju inte tappa kameran i nåt blöthål...!

Bloggen fyller 2 år!

2011-09-01T16:02:00.000+02:00

Nu har jag haft den här bloggen i 2 år!! Känns nästan som det var igår jag satt och gjorde det första inlägget. Lite pirrigt; ska jag verkligen våga visa mina bilder...och så vidare. Nu har åren rusat iväg och det här med att blogga känns invant. Känslan av att bloggen börjar bli uttjatad infinner sig. Kanske är det dags att börja trappa ner... eller trappa upp!! :) Har haft funderingar på att starta en till blogg där jag koncentrerar mig på mitt fotograferande och låta den här bli en trädgårds- och inredningsblogg, eller nåt sånt. Men har jag engagemang till två bloggar? Det är tveksamt.
Så jag frågar Er: vad vill ni se för bilder? Vad vill ni att inläggen ska handla om? Fortsätta som nu att blanda hej vilt, precis som livet är. Eller är det bättre att inläggen bara behandlar ett ämne? Att bilderna ser likadana ut? Eller att bilderna varierar i uttryckssätt?

Ett snirkligt mönster sitter på dörren till växthuset.

En gammal flaska står på en hylla.

Körsbärstomaterna är mogna och smakar så sött och gott!

Fem små röda tomater i en ring..och en liten grön.
Som sagt; fortsätta som vanligt eller göra något annorlunda?

Bräcke - en ort i Sverige...

2011-08-27T14:44:00.000+02:00

Fortsätter mitt spontan-fotograferande en regnig dag i samhället Bräcke. Så här ser Bräcke ut den dagen.
En annan dag kommer andra motiv in i kameran. Kanske vackrare? Alla tar till sig bilder på olika sätt.

Bräcke kommunhus. Antagligen en helt annorlunda bild än vad som är vanligt.

En turist släpar en husvagn över våt asfalt.

Gräset växer när det regnar...och måste klippas.

Bilen tycks inte se klipparen, men det gick bra ändå.

Det finns gamla fina hus i Bräcke.

Det här huset är ett av de finare.

(Alla bilder är gjorda direkt i kameran, som vanligt.)

Gällö - en ort i Sverige...

2011-08-26T12:58:00.001+02:00

Ett samhälle, en ort, kan skildras på många sätt. Fotografer ger en bild av hur någonting ser ut att vara, de styr hur andra ska se på saker och ting och platser. Vem skulle inte vilja bo här?
Den här dagen ser Gällö ut på det här sättet... en annan dag ser Gällö ut på ett annat sätt.

Välkommen till min värld!

2011-08-21T13:20:00.000+02:00

Vad roligt att så många av er tog sig tid och svarade på min fråga i det förra inlägget! Vilken respons och så kul att läsa! Tack för det! Men jag tror att många inte läste texten fullt ut, alltså att det var blandningen mellan traditionella bilder och avancerade fatasifulla bilder som var själva grejen. Jag tror ju starkt på det!
Kan avslöja att när jag gjorde min trädgård, (de som följt mig vet hur det såg ut innan...ett katastrofområde, går att hitta under länken anläggning) så slutade jag att titta i trädgårdstidningarna! Totalt! Det var bara samma och samma hela tiden i tidningarna och det gav mig ingenting. Samma typ av bilder i oändlighet. Om och om och om igen. Ingenting lämnades åt fantasin. Det var just den där blandningen mellan verklighet och det mer suggestiva som jag hade haft behov av, men för att det skulle bli någon variation i dessa tidningar, någonting lite mer annorlunda, kreativt och inspirerande, så kunde man hålla tidningen upp och ner framför en spegel...lite på avstånd. Då kunde det hända grejer! :)
Den här trädgården har kommit till genom fantasin. Hade jag inte haft min fantasi så hade det inte varit någon trädgård nu heller.
Trädgården är uppdelad mellan olika rum, som det så modernt heter. Just det här rummet är en av mina favoritställen. Trappstenen. På 1800-talet har någon huggit ut trappsteg ur stenen. Här inne är det som en annan värld.

Jag säger välkommen till min värld!

En liten duva sitter och kurar i den dunkla grönskan uppe på stenen.

Drakarna avtecknar sig mot bladverkets solbelysta grönska. Det är ett gammalt pynt från en öppenspis.

Dunklet uppe på stenen gör att ljuset där ute i verkligheten ter sig mer lockande.

Det snirkliga järnbordet passar in i omgivningen.
Ett gammalt vindspel hänger på en gren.

Ljuslyktorna står och väntar på att få lysa upp sensommarens mörka kvällar.

Jag har en fråga - en undran!!

2011-08-19T12:14:00.001+02:00

En av glaskulorna står och fångar ljuset. Jag gillar att leka med ljus och mörker i trädgården och även i mina bilder. Det mystiska och suggestiva, att låta bilderna bli något mer än bara avbildande fotografier. Som en sagovärld i verkligheten. En Secret Garden!

Men jag vet ju inte hur andra uppfattar mina bilder, egentligen. Kanske vill de flesta andra se fotografier där det syns tvärsigenom hela bilden klart och tydligt? Kanske är det inte så många som gillar de här lurviga skimrande bakgrunderna? ...som jag är så fantastiskt förtjust i.

När fotografierna ser ut som målningar. När fotografen har satt sin egen prägel på bilden och man nästan kan känna personligheten bakom. Ett personligt fotograferande, där fotografens fingeravtryck är påtagligt.

Min fråga är varför det så ytterst sällan finns såna här bilder i Trädgårdstidningarna och andra Magazin?? Vill folk inte se dem? Vill inte tidningarna ha dem? Och i så fall varför? Är de svåra att trycka i tidningen? Anses de fula??

Eller finns det någon annan anledning?

Jag har ingen aning!

Vad tror ni?? Ni kanske till och med vet hur det förhåller sig? Berätta gärna!!

Jag står i startgroparna att göra reportage och skicka till tidningarna...inte BARA med såna här bilder, det kommer att vara "vanliga" också... men om folk inte gillar såna här måleriska bilder så är det ju ingen idé att trycka dem i tidningar heller...

Vad tror ni??

Uppdatering: Det skulle naturligtvis, som jag även skrev, också vara helhetsbilder, alltså en blandning av de olika bildtyperna.

Ljuvliga luktärtor!

2011-08-17T16:06:00.000+02:00

Jag har många luktärtor i den här trädgården. De slingrar sig upp i rosenbågar, väller upp ur urnor, forsar fram ur hemmasnickrade lådor, klänger kärvänligt runt verandastolparna och kränger sig storstilat upp ur gamla papperskorgar! Kort sagt, det mesta som kan innehålla jord har jag använt för att kunna placera ut de ljuvliga luktärtorna överallt i trädgården.

Det är inte bara jag som gillar luktärtorna och sniffar på dem och gullar med dem. Humlor brummar runt och bin svirrar fram och de fantastiska fjärilarna fladdrar lyckligt mot de lockande blomstren.

Det är inte konstigt att vi gillar luktärtor. Doften är ljuvlig och så är de underbart vackra. Finns i en mängd färger. Jag gillar deras sätt att växa också, de klänger sig fast och kämpar storstilat mot vinden.

Luktärtorna väller upp mot växthuset. De har alla blivit otroligt höga och kraftiga i år.

Jag hör ödehuset ropa efter mig!!!

2011-08-12T12:32:00.000+02:00

En gång för länge sedan, det var innan jag flyttade till gården där jag bor nu, hittade jag ett ödehus som bet sig fast i mitt minne, i mitt inre. Ett annorlunda trähus som var helt övergivet. Igår åkte jag dit igen och hälsade på.
Genom glasrutorna syns ett lockande skimmer.

Fönster. De är så vackra med sin blanka reflekterande yta. Vatten och fönster är två kära ting för mig. På sitt sätt liknar de också varandra. Den blanka ytan som speglar omgivningen, genomskinlig fast ibland inte.

Ett härligt grått ödehus med sina träpelare, kolonner, där uppe vid taket. Så fint!

Jag är så förtjust i den här silvriga grå färgen! Hade jag det här huset så skulle jag vilja bevara det grå. Mycket av det som är så speciellt med det här huset skulle nog försvinna om det målades tror jag.

Det har så fina utsmyckningar överallt, så fina detaljer.

Hör ni hur huset lockar!?? Jag riktigt känner hur det skulle vara att smyga runt där inne. Gå omkring och känna hur det var en gång i tiden i sina glansdagar.

Jag kikar in genom ett fönster. En dubbeldörr leder in i huset.

Här pratar vi äkta vara. Det gamla slitna, den äkta patinan. Så vackert att se på, att fotografera!! Spåren av det förflutna och så...ljuset...detta varma kvällsljus som dansade in i rummet. Jag älskar den här bilden med slitaget på dörren och revan i tapeten. Tycker att jag känner husets själ i bilden.

Här kikar jag in genom ett annat fönster. Trappen upp till övervåningen skymtar. Skulle vara så intressant och roligt att gå upp där!! Att få gå upp och möta det orangerosa kvällsljusets sista skimmer i de gamla rummen.

Det är dags att åka därifrån och jag vänder mig om och hela tiden hör jag huset ropa efter mig! När jag först kom ropade det glatt som om det visste att jag skulle ta hand om det, sedan när det inser att jag tänker åka och lämna det till sitt öde så ropar det så sorgset att jag får tårar i ögonen....

Jag vände ryggen till huset och gick tillbaka till bilen, hela tiden med ljudet av husets röst i mina öron.

TV -Trädgårdstoppen- har varit här och filmat!

2011-08-07T13:16:00.000+02:00

Det har varit TV-inspelning i min trädgård hela dagen igår! Det är programmet Trädgårdstoppen som spelas in. Så roligt, och spännande, när bilarna körde upp på gården!!!

Programledaren Peter Englander och producenten Tina.

När de kom på morgonen hade det regnat hela natten och en del blommor var hängiga av allt regn. Här står vi vid rosenbågen, vilken är full med luktärtor, och jag ser att trädgården är blöt och tråkig. Står och funderar på hur det ska bli bra tv av det här. Typiskt att det skulle vara regn just nu när det varit vackert väder i flera veckor!

Plötsligt så kommer solen fram och trädgården börjar visa sig från sin rätta sida. Här står fotografen och spanar vem som tände lampan helt plötsligt. Det kan vara lite besvärligt att filma i solljus så han hade helst sett att det grå vädret fortsatt. Men jag blev glad i alla fall! :)

Här sitter Peter med producenten och går igenom sitt manus.

Några scener spelades in i växthuset.

Här sitter hela gänget på verandatrappen. Jag sitter och spanar på ett åskmoln som plötsligt smygit sig fram på himlen. Vilken härlig dag det var! En spännande dag. När de åkt kändes det tomt. Det var så roligt att jag gärna skulle vilja vara med om såna här grejer fler gånger! Vem vet, kanske väntar nya saker i framtiden.

Guldakleja

2011-08-03T07:30:00.000+02:00

I trädgården finns en så vacker Guldakleja. Jag är egentligen inte så förtjust i gula blommor i min trädgård men just den här skira skimrande gula nyansen fungerar faktiskt bra på platsen där den står. Den har spritt sig så nu finns den i den lilla våtmarken också. Jag låter den få bo kvar där. Trivs den med att alltid ha sina rötter i vatten så måste den ju få bo kvar där. Den har säkert blivit kompis med Jungfru marie nycklar och Brudsporren och Missnen och Kabbelekan och Myrgräset som också bor där.
Tidigt i morse tog jag de här bilderna.

Den gyllene färgen mot den mörka bakgrunden ger en trolsk känsla.

Här böjer de sig fram och tittar åt samma håll alla tre. Knopparnas form får mig att tänka på drakar.

Växthuset och inredning ute...

2011-07-31T08:49:00.000+02:00

Visar några bilder från växthuset. Det är helt underbart med ett växthus! Älskar den där värmen och luftfuktigheten. Det känns som att kliva in i ett annat land, en annan värld! Jag har inrett växthuset i tre olika avdelningar, rum, så att man kan sitta på olika platser. Det gör att växthuset känns större än vad det egentligen är. En annan fördel är att man har olika utsikter från sittplatserna. På den här platsen brukar vi sitta och äta lunch nu på sommaren. På bordet buktar sig en grönsak som är resultatet av min första odling i växthuset. Jag kan erkänna att jag inte är någon odlare... jag gillar mest blommor och vill gärna att de ska vara stora från starten, men jag får lära mig att allt tar sin tid.

Längst inne i växthuset står vedspisen som ska få ett rökrör nu till hösten. Kommer att bli underbart att kura inne i växthuset om kvällarna och elda i vedspisen. Tanken är att det ska bli ett badkar intill vedspisen så att man kan värma badvatten.

Som jag nyss berättade är jag ingen odlarmänniska, så jag undrar om de här grönsakerna ska bli så här stora??? Det är en zucchini eller om den kallas squash, goda är de i alla fall men just det här exemplaret var faktiskt lite träigt... och så fick vi skala den för skalet var så hårt. Men, som sagt, det här med grönsaksodlingen är, ännu så länge, inte det primära med växthuset. Blommor och inredning och mysighetsfaktorn är det som är roligast!

Alpmartorn, luktärt och mera trädgård

2011-07-27T17:34:00.001+02:00

I trädgården finns en tuva med Alpmartorn. Jag är så förtjust i den här växten! Den är tuff, lite annorlunda, vild och taggig och så har den så underbar färg. Den delar område med lavendel och nepeta och de olika lila nyanserna passar så bra tillsammans.
Här på bilden har solen nyss gått upp och ett regn har bildat pärlor på alpmartornet.

Vattendropparna ser ut som pärlor.

En båge med prismor av olika modell är nytvättade och fräscha av regnet. Det tidiga morgonljuset bryter in i trädgården och glimmar till här och var.

Luktärten vänder sina nytvättade huvuden mot morgonens första ljusstrålar.

Mjölkört, rallarros, rävsvans...det finns säkert fler namn. Jag tycker att den är vacker. Den dyker upp här och var och den får växa tills de ulliga fröna kommer fram. Då har den gjort sitt. Det ska finnas vita rallarrosor också och sådana skulle jag så gärna vilja ha i trädgården!
Jag kan berätta att jag har haft många besök i min trädgård nu efter de tidigare visningarna och efter att tidningarna varit här och gjort reportage. Byn där jag bor har plötsligt hamnat på Sverigekartan och att det är trädgården som åstadkommit det känns extra roligt!! Så kul att träffa Er alla och jag tror, vet, att trädgården känner på samma sätt!

En underbar sommardag!

2011-07-19T07:14:00.000+02:00

Idag kommer det att bli en helt underbar sommardag. Det känner jag alldeles tydligt. Redan tidigt i morse smög jag omkring i trädgården och njöt av solljuset som glittrade överallt efter det välbehövliga regnet. Och så måste jag erkänna en sak, för mig själv i alla fall: jag har ramlat dit på plastdjur i trädgården!!! Jag är inte så förtjust i såna dekorationer och trädgårdstomtar i plast får jag rysningar av men när jag såg den här söta hyfsat verklighetstrogna pigga lilla ekorren så kunde jag helt enkelt inte låta bli att rädda honom från affären och låta honom få bo här i trädgården. Han fann sin plats nästan direkt och sitter nu på den gamla stubben i bäcken.

Det här är ett projekt i trädgården som börjar ta form nu och uppföra sig ungefär som jag hade tänkt, som jag såg det. Det är rundeln inne i rosensnåret framför växthuset. Leken mellan ljuset och mörkret. Det behöver inte vara så avancerat. Samspelet mellan ljusdagrar och svärtan i skuggan som vandrar under dagen kan ge stora effekter. Här ska jag fortsätta med den dolda stigen som ska komma fram bakom trappstenen. Det finns saker att göra idag också. Trädgården är en "never ending story".

Intensiva dagar - reflektion

2011-07-18T11:47:00.001+02:00

Det här är dagen efter, dagen efter tre dagar av trädgårdsvisning. Tre mycket roliga dagar och jag har fått ont i halsen efter allt prat! hihi Det har varit jättemånga besökare och allt i trädgården är fortfarande på plats. Ingen som trampat runt mitt i blommorna, vattnet är kvar i dammarna och allt är som det ska. Annat var det första dagen när jag skulle ta emot den första bussen. En av vattenpumparna slutade att fungera precis när folket kom upp på gården!!! Mannen jäktade iväg och lagade provisoriskt och där stod jag framför en busslast besökare och försökte verka lugn och sansad... hmmm... samtidigt som jag hälsade välkommen och pratade inför en massa människor (jag tycker sånt är lite jobbigt) så hade jag bara tankarna på om pumpen skulle kunna lagas. Stressigt situation, minst sagt.
Det har varit jätteroligt att träffa alla och jag har fått höra så fina kommentarer! En del bekanta från bloggvärlden dök upp helt oväntat och det var så roligt!
Vädret var som på beställning, helt underbart! Solen glittrade och blänkte bland blomstren och det var behagligt varmt. En perfekt dag för att strosa runt i trädgårdar. Idag regnar det och det är helt perfekt det också, trädgården behöver lite regn.
Jag vill tacka alla som kom och kikade, det har varit så inspirerande för mig, det var alla Ni som gjorde dagen så underbar!!!

Idag käns det som en dag för återhämtning, tillbaka till verkligheten.

Maja går över bäcken och ser mycket fundersam ut. Kanske har hon, precis som jag, läst dagstidningen idag... tidningen som börjar på Ö och slutar på P. De var här och gjorde reportage igår. Bilden i tidningen är inte ens från trädgården... den är tagen från en arbetsplats här på gården! Jag sa till dem att trädgården börjar på den södra sidan och visade vägen dit och de sa att jovisst, det var ju trädgården de skulle fotografera... man kan lätt säga att bilderna de tog skulle kunna skrämma hästar i sken. Och jag funderar på vad en tidning vinner på att leta så fula bilder som möjligt att visa. Allt kan ju bli fult om man nu som fotograf går in för att göra på det viset. Skrämmande. Och så var det sakfel i texten också... och jag känner att jag inte orkar bry mig.

"mitt på gården finns en liten damm med ett litet vattenfall" Och jag ställer mig frågande om de har blandat ihop olika ställen. Jag menar, vi har tre dammar och den största, den i trädgården, är 10 meter lång, 6 meter bred och 2 meter djup! Och har två vattenfall och en bäck! Men det kanske är litet, kan vara jag som är ute och cyklar.

Den andra lokala dagstidningen var också här och gjorde reportage, tidningen som börjar på L och slutar på T. Jag har inte hunnit läsa den ännu, får se om de har bättre fotograf, men jag tror det, för sämre kan det knappast bli.

Så jag tror att det är artikeln i tidningen som gör Maja så fundersam....

Uppdatering: Nu har jag läst reportaget i LT. Så fint, riktigt bra bilder!!

Roliga dagar - Trädgårdsvisning!

2011-07-16T10:39:00.000+02:00

Oj vilka roliga dagar det här är!!! Igår var det en buss hit med trädgårdsintresserade människor från hela landet som strosade runt i min trädgård. Det är trädgårdsföreningen STA som har riksmöte i Östersund det här året och de åker runt och tittar på trädgårdar i den här delen av landet. Idag kommer ytterligare en buss. Jag tycker att det är så roligt och inspirerande med alla besökarna.
Det är mycket som inte har hunnit bli klart innan visningarna. Skräpgömmor undanstädade både här och där bara sekunder innan bussen kom!! Jag misstänker att många såg "gömmorna"... men jag har skygglapparna på så slipper jag se dem i alla fall. :)
Några av mina foton blev sålda och det är så kul tycker jag!
Jag måste berätta att det var många som tyckte att huset är en riktig pärla också och jag kan bara hålla med om det! De visste hur man byggde förr i tiden.
I morgon är det dagen för Lands Öppen Trädgård så då kommer det också besökare hit. Då är trädgården öppen klockan 12-18.
Spännande och roliga dagar!!!

Huset njuter i solen och spegelbilden fångas upp av dammen.

Öppen Trädgård!

2011-07-08T15:27:00.001+02:00

Nästa söndag den 17 Juli mellan klockan 12-18 är min trädgård med i Lands Öppen Trädgård. Det är första gången som jag är med i det evenemanget och jag har börjat fundera på vad jag gett mig in på egentligen. Det är tusentals saker kvar att göra i trädgården och det kommer inte att hinna bli klart. Jag har tex inte rensat ett enda ogräs i trädgården i år och en av rabatterna har kvickroten tagit över helt. Jag har gett upp där i år. Rabatten under lärkträdet ser ut som "hej kom och hjälp mig"... och ingen har hjälpt den...
Men men folk som kommer hit (om det kommer några) får ta det som det är helt enkelt.
Vi är mitt uppe i byggandet av damm nummer 3 just nu (den är mindre än den stora dammen) och tid finns inte till så mycket annat. Igår fyllde vi vatten i den dammen. Vattnet tog vi från sjön och det tog 5 timmar att fylla dammen. Det är långt och så är det en ganska kraftig stigning så det tog tid. Tanken är att de japanska koikarparna ska få bo i den nya dammen. Bilder kommer senare på det projektet.
På den här bilden syns den stora dammen och utsikten.

Trädgården har en anstrykning av lila i olika nyanser just nu, en vacker färg. En sak som irriterar mig är att jag tidigare i sommar köpte ljusrosa hänglobelior på en handelsträdgård. Jag har jobbat med kombinationer av färger i mina urnor...MEN lobeliorna var inte ljusrosa.....de var mörkt brunlila!!! En riktigt ful färg som jag aldrig skulle valt! Så nu är alla blomurnorna drabbade av de där fula lobeliorna! Det känns inte kul, speciellt när man ska ha visning och så kostade de en slant också.

Alltså nästa helg blir intensiv här i trädgården, och rolig! Det börjar faktiskt redan på fredag den 15:de då kommer en busslast trädgårdskunnigt folk från hela Sverige hit. Och en till buss på lördag. Det är trädgårdsföreningen STA som har Riksmöte i Östersund det här året och de ska ha bussturer och åka runt i landskapet och in i Norge och titta på Utvalda trädgårdar (jag är inte med i den föreningen, har fått för mig att man måste kunna så mycket då...och det kan ju inte jag!). De hörde av sig och frågade om de fick besöka min The Secret Garden och jag sa ja. Det blir en buss på fredag den 15 och en buss på lördag den 16 och sedan Lands Öppen Trädgård på söndag den 17!!! Undra om jag kommer att känna mig lite mör efter det?! :) Men roligt ska det bli, trots allt som inte är klart.....

Allt det vackra...

2011-07-05T14:27:00.000+02:00

Allt det vackra här ute i trädgården just nu gör att jag skulle vilja stanna tiden en stund. Blommorna är så tidiga i år och det gäller att hinna se dem alla, vilket inte är så lätt. Dygnet har alldeles för få timmar och jag gör så gott jag kan för att få dem att räcka till, men på något underligt vis rusar dagarna iväg och jag förstår inte riktigt hur det går till.
Lammöron är en av mina favoriter. Det lila i bakgrunden är nepeta och praktbetonika.

Det gäller att njuta av det vita löjtnantshjärtat.

Att sätta sig ner på marken ett litet tag och se sig omkring.

Orange jättevallmo och lila praktbetonika. Färgerna gör att livsandarna vaknar.

Vid dikeskanten...

2011-07-03T18:23:00.001+02:00

Många gånger när jag är ute och kör med bilen längs någon väg så ser jag så mycket intressant i dikena! Det är många dikesblommor som har fått nytt boende här i trädgården. Men det är inte alla gånger som jag har med spaden i bilen och sedan glömmer jag vart jag såg den intressanta blomman. Många dikesblommor är både vackra och härdiga och så är de gratis. En bra kombination!
En prästkrage kikar mot solens nedgående strålar.

I ett fuktigt dike med härlig mossa växer det tuvull. I bakgrunden bildar en klunga tuvull formen av ett hjärta.

En vild stormhatt sträcker sig mot sommarnattens sista ljusglimt.

Några bilder från trädgården...

2011-07-01T12:58:00.000+02:00

Jag har upptäckt att det faktiskt är ganska svårt att fotografera i sin egen trädgård. Jag menar, jag ser ju trädgården varje dag och det känns som om jag sett allt förut...och det har jag ju! :) Och därför kan jag ibland känna att fotona bara blir upprepningar av redan tagna bilder. Men så visar det sig att jag har sett motiven men inte fotograferat dem. Man ska ju gå in och hämta kameran också och det är lätt hänt att man struntar i det, i alla fall om man har mycket annat att göra.
Det är mycket som ska stämma; rätt ljus, rätt tid på dagen, rätt väder och för att inte tala om rätt humör.
En båge med prismor böjer sig över ena rabatten.

En smidesurna lurar på en sten vid bäcken.

En båge med ett vindspel med en fjäril på. När jag tog det här fotot så kom faktiskt en fjäril och flög förbi och jag hann få ett kort på det. Den riktiga fjärilen hade exakt samma position på vingarna som den på vindspelet...men jag hann inte få in skärpan på den!

Dammen ligger framför huset och ser ut som en svart skogstjärn!

En härligt varm sommardag med små ulliga molntussar på en blå himmel. De här bilderna tog jag igår, idag är det kallare och mulet. Det är skönt det också, det är just skiftningarna i vädret som gör att man njuter extra mycket de riktigt vackra dagarna.

Silverarv och falurött...

2011-06-28T08:45:00.001+02:00

Silverarven växer uppe på krönet av bäckens källa. Jag har hjälpt den tillbaka dit efter sorkhärjningarna i vintras då den helt försvann...utom en liten rugge som spritt sig ut i grusgången. Den lilla ruggen flyttade jag tillbaka till sin ursprunliga plats och nu växer den så fint. Det är tur att en del växter sprider sig och rymmer från sina platser och just grusgångar verkar vara den optimala växtplatsen för somliga. Att få växa inne i växthuset är för en del perenner inte alls lika attraktivt som att få bosätta sig på egen hand i gruset.

Jag vet många som inte tycker om silverarv men jag gillar den. De silvriga bladen lyser upp så fint och så är de vita blommorna så skira och fina.

Junimorgonens nyvakna sol färgar den stora ladans faluröda vägg ännu rödare.

Ladugårdens fönster kikar fram. Morgonljuset är härligt. Både ladan och ladugården är K-märkta.

Herr och Fru...

2011-06-25T13:34:00.001+02:00

Rödstjärt har hittat till min hemliga trädgård. De har byggt bo på verandan och flyger runt och snappar åt sig kusar från mina blommor. Det är alldeles perfekt! Härliga vackra små fåglar som dessutom äter upp mina blommors fiender. Och att de valt verandan som boplats är underbart. Här på bilden är det herr Rödstjärt som sitter i hagtornsträdet och spanar efter småkryp.

Det här är fru Rödstjärt. De senaste dagarna har hon varit lite osynlig så jag misstänker att hon ligger och ruvar på äggen i boet uppe bland snickarglädjen på verandan.

Herr Rödstjärt flyger in och ut i boet med ätbara kryp i näbben. Här sitter han på verandastolpen i det underbara eftermiddagsljuset.

De är snabba de här små fåglarna. Honan flyger iväg lika snabbt som hon alldeles nyss satte sig på kvisten.

Ella är en riktig fågelhund. Hon är så fascinerad av fåglar och är en ständig följeslagare när matte tar fram kameran för att fånga fågel på bild. Hon sitter bredvid mig, alldeles stilla, och studerar de spännande bevingande varelserna, hur de pilsnabbt flyger hit och dit och kors och tvärs här i trädgården.

Midsommarafton!

2011-06-24T11:18:00.001+02:00

Midsommarafton! Och så är det någon som har vridit på kranen för fulla muggar uppe bland alla gråa moln och står och duschar hela tiden där uppe i himlen, med kranen på allt vad det går!!! Vem det än är så sparas det inte på vattnet. Det hällregnar här och har börjat blåsa... kanske blåser regnet bort om ett tag. Jag tror faktiskt det för under tiden som jag gjort det här blogginlägget så har det blivit ljusare ute.
Här hos oss ska vi antagligen sitta i växthuset och äta. Jag ska gå ut dit nu och göra plats bland alla blommor och annat som trängs där inne.
Med de här bilderna önskar jag alla mina bloggläsare en riktigt fin Midsommar!

Nu kikar solen fram lite grand!! Ja, det kan bli fint idag!!

Solen vill inte gå och lägga sig...

2011-06-23T10:35:00.000+02:00

Den här tiden på året är den allra bästa! Det är ljust dygnet runt och solen vill aldrig gå och lägga sig och det vill inte jag heller. Det finns så mycket att se och uppleva och sommartiden springer iväg så snabbt. De här bilderna tog jag sent igår, natt.
Mellan två björkstammar ser jag solen dansa på vattenytan.

Timmen är sen, enligt klockan, men det är inget att bry sig om. Det gäller att leva i nuet och uppleva det man har mitt framför ögonen, även fast de är aningen sömniga...

Vi människor måste ju sova några timmar per dygn, även fast det den här årstiden känns som om det är ett slöseri med tid, så jag lämnar den dansande solen och allt annat som fanns där ute i skogen, och beger mig hemåt. I morgon är det Midsommar och då gäller det att hålla sig vaken när natten faller så att man inte missar den mest magiska tiden under hela året.

Dunbollarna... och aningslöst spionage!

2011-06-21T12:17:00.000+02:00

Klockan hade passerat tre på morgonen och solen lekte alldeles nyfödd, för den här dagen, med försommarens skira grönska. Jag begav mig ut i omgivningen och gick en sväng efter vägen upp till bygdegården. Maskrosens dunbollar och det speciella ljuset gjorde att jag hukade med kameran i dikeskanten och fotograferade. Reste mig upp, gick några steg och hukade mig ner. Så där höll jag på ett tag...hmmm.. glömsk av omgivningen och hur mitt beteende kanske såg ut med andras ögon...

Ljuset lekte med hundkäxen, studsade runt och tände vissa blommor och släkte andra. Jag var så fascinerad av ljusspelet att jag först inte reagerade när ljudet av en dörr som smälldes igen med en skarp knall hördes...

Dunbollen ser så mjuk ut. Det var alldeles vindstilla så här tidigt på morgonen men jag hade gärna sett att vinden gripit tag i några frön och fått dem att dansa iväg. Det skulle säkert blivit en bra bild.
Plötsligt hör jag en bil starta, på samma ställe som dörren precis innan slagits igen, och iväg vrålar bilen.
"Oj oj", tänkte jag, "nu har grannen här nedanför sett när jag hukat upp och ner i gräset under hela den här tiden!!" En bit nedanför vägen ligger hus och jag hade inte haft en tanke på att någon, kanske, skulle få för sig att jag hukade i diket och fotade mot deras hus! Jag såg ju bara dunbollarna...och ljuset.

Bilens vrålande tystnade lika tvärt som det började. Den hade bara kört iväg med en hast till en annan grannfastighet i den mycket arla morgonstunden. Fantasin började genast jobba och jag undrade om det var jag och mitt smygande med kameran som påkallat detta dörrsmällande och ivägkörande den korta biten...eller om det var någonting helt annat... Jag har ingen aning och jag lär aldrig få veta det heller. Man kan få vara med om mycket spännande så pass tidigt när alla tror att alla andra sover....

Min romantiska rosa Akleja

2011-06-18T13:07:00.001+02:00

Den romantiska rosa aklejan, en pastellakleja, blommar för fullt under det gamla äppelträdet. Den har verligen tagit fart i år, antagligen för att den har fått större område att växa på och slipper trängas nu när kaprifolen frös ihjäl i vintras... man mister något och får annat i stället, sånt är naturens lag.
En humla svirrar runt och smaskar belåtet. Solens varma strålar smeker de skira blommorna.

Jag tycker om aklejor och de passar verligen i den här trädgården.

Runt de rosa aklejorna växer det förgätmigej. Det är en mycket lyckad kombination.

Det är så mycket i trädgården som riktigt skriker efter att bli fotograferat! Men jag hinner inte fånga alla som vill vara med på bild, det är fullt upp med andra jobb i trädgården och jag känner att fotograferandet kommer på efterkälken. Tänk om man skulle kunna dela sig i två..så att man hann med, en Wictoria som lade sin tid i trädgården och en Wictoria som fotograferade!

Visst finns det "ogräs" i mina rabatter. En del ogräs är vackra och jag låter dem vara. Här är det en rödblära, i bakgrunden, som sällskapar med aklejorna. Värre är det med kvickrötterna som helt tagit över en av rabatterna...så går det när man, som jag gjorde, tog skottkärran ut på lägdan för att hämta jord...billigt blev det men knappast prisvärt eftersom den rabatten nu är helt förstörd.

Jag fick frågan vad de rosa-vita lupinerna i det förra inlägget hette; jag har ingen aning, jag har grävt upp dem i ett vägdike så de är vilda.

Vad gjorde jag egentligen förut?

2011-06-17T11:03:00.000+02:00

Tanken slog mig: vad gjorde jag egentligen förut, då när jag inte hade någon trädgård?? Förut hade jag inte något speciellt utvecklat trädgårdsintresse heller. Det kom "som ett brev på posten" när vi köpte den här gården. Det är faktiskt konstigt, för det fanns ju ingen trädgård här när vi köpte. Området där den gamla trädgården en gång hade legat skrämde antagligen bort en hel del köpare....så det var ju tur, för oss. Jag tror att det var utmaningen och kombinationen med min konstnärliga kreativitet som gjorde att trädgårdsintresset väcktes. Nu när jag till stora delar skapat trädgården så har jag börjat fotografera. Hela tiden ser jag bilder, överallt.
Blommorna i trädgården är tidiga i år. Här är det trädgårdsnattviolen som står och sträcker på sig. Den doftar underbart!!

Orkidéerna vid dammkanten blommar. I urnan finns det sommarblommor nu.

Lupinerna blommar. Jag tycker bäst om de rosa.

Lupiner är tacksamma att ha i trädgården. De sprider sig lätt och så är de vackra. De är också perfekta att plocka in och ha i olika arrangemang i vaser.

Det finns alltid olika val...

2011-06-16T11:03:00.001+02:00

Vi har ett stort problem här i trädgården. Dammen...alltså att storskraken tvingar oss att ha ett nät över dammen för att inte koikarparna ska bli skrakmat. Skraken låter sig inte skrämmas av vare sig det ena eller det andra så det är nät som gäller ifall koikarparna ska få fortsätta leva och det vill jag naturligtvis. De ser olika ut allesammans och har olika personlighet och så har jag namn på dem.
Det här året kände jag att jag helt enkelt vägrade att gömma dammens vackra vattenyta under ett nät!!! Jag har tänkt fota det härliga vattnet i sommar och det är helt omöjligt med nät över dammen! Så vad gör man? Ger upp? Säljer koiarna? Näää, de är ju mina vänner. Låter naturen ha sin gång och fågeln skraken blir mätt och glad? Nej nej nej!!! Vägrar!!!! Men fiskarna måste ut från sin vinterförvaring...de längtar efter att busa runt i en stor damm, så igår beslutade jag och mannen tillsammans att vi skulle göra ett annat alternativ!

Vi ska gräva en damm till!!! Ja, ni läste rätt... vilket projekt, snacka om att kanske ta sig vatten över huvudet..fniss. Det blir den tredje dammen. Och placeringen är helt given. Platsen liksom ropade efter att bli tagen i bruk. Det kommer att bli bra...om det blir bra, och det måste det bli!

Tre dammar, det kräver sitt jobb att sköta också. Det är sådana här gånger som jag verkligen skulle vilja ha mitt trollspö!

En skata har flugit ur boet i den stora lärken. Men den flög inte så bra så nu hoppar den omkring i mina rabatter bland blommorna och piper på skatmamman. Hon har hittat ungen och de hoppar tillsammans i mina rabatter...men jag låter dem göra det; man måste välja sina strider och nu koncentrerar jag mig på att gräva och gräva och gräva och gräva.......

Min älskade hemliga trädgård - I love my Secret Garden

2011-06-13T16:01:00.001+02:00

Ibland finns det tillfällen när trädgården verkligen är som en hemlig dold och mystisk trädgård. Ett sådant tillfälle dök upp precis när ett åskoväder frustade fram på himlen. Innan regnet och blixtarna gjorde allvar av sina kraftuppvisningar var jag ute i trädgården med kameran och försökte fånga känslan jag hade av den suggestiva trädgården. Mystik och magi och en sagovärld. Bilderna for till slut in i kameran och resultatet blev vad jag kände där ute i trädgården, vid just det tillfället.
Här visar jag några bilder på fågelbadet. Eller...kanske hellre ska säga; när fågelbadet upphör att bara vara ett fågelbad och blir någonting mer, en suggestiv bild.

Jag gillar ju det där fågelbadet...

Här kommer vinden farande ner från himlen och har åskan och regnet med sig. Tulpanerna fladdrar vilt. Fotograferingen upphörde, för den här gången.
Och så kan jag berätta att ett av mina två fotografier som just varit på utställningen på Ahlbergshallen i Östersund har blivit sålt! Det var Östersunds Konstklubb som köpte det. Och vad de ska ha det till har jag ingen aning om..men roligt är det!!

Tulpaner i min trädgård - Tulips in my garden

2011-06-10T09:06:00.000+02:00

Tulpanerna i trädgården står just nu och myser i sommarvärmen! Och jag med, efter jag gjort det här inlägget ska jag gå ut och plantera sommarblommor i alla urnor och krukor som jag kan leta fram. Jag skriver inte vad tulpanderna har för namn eftersom jag inte riktigt vet på vilket "säkert ställe" jag lade namnlapparna...och jag vill inte vara inne och leta i det här underbara vädret. Ni får kika på bilderna och kanske är namnen välkända ändå.

Den här godingen är härlig! Mörk och vilken vacker lyster.

En grupp med olika lila tulpaner.

En till variant.

De här är också härliga och blir väldigt höga.

Den här ser ut som en godis. Det hade precis regnat och dropparna var som pärlor.

Den här tycker jag också om, gillar det gröna upp på kronbladen.

En underbar rosa tulpan!

I bakgrunden (det är viktigt med bakgrunden) syns ett av uthusen.

De här oranga med strimmorna på kronbladen gillar jag också. Deras blad är gråblå och buktiga.

Igår hade vi avslutning på fotokursen och det var verkligen dubbla känslor; jag hade kunnat fortsätta den där kursen mycket längre, det har varit SÅ roligt och inspirerande!!! Och så är jag SÅ glad; jag har fått betyget 5, MVG, i ALLT!! :) rakt av, alla fotouppgifter och hela teoriprovet!! Yes, det satt bra!!!!

Åska - Thunder...

2011-06-08T10:15:00.000+02:00

Vilket otroligt åskväder! Det dundrade och mullrade hela tiden utan uppehåll...och jag stod på verandan och tänkte: "stackars byar där det här passerar, det måste blixtra hela tiden!!" Och så vände vinden på något mystiskt sätt och åskvädret kom glidande emot mig. Jag greppade kameran och gick ut, det hade inte börjat regna ännu, och ställde mig under det stora lärkträdet...jag vet, man ska inte stå under träd...men jag skulle ju bara försöka få en bild på en blixt..hmm.
Jag använde mitt tele, på blixtbilden är inställningarna 70mm, 1/100 sek slutartid, bländare 5, ISO 100 och handhållen. Det var precision, kan man lätt säga, att fånga blixten på en hundradels sekund slutartid..
Alldeles efter det här kom regnet...och vilket regn! Jag sprang in. (ville ju inte att linsen på objektivet skulle få regnprickar på sig)

Till slut drog åskan över och det var ett av de värre åskväder som jag någonsin varit med om. Här träffar de sista regndropparna dammen och statyn står, som alltid, till synes oberörd.

Molnen lättar och dimman stryker längs bergstopparna. En fiskmås flyger förbi precis när jag fyrar av kameran.

Hoppas att det dröjer länge innan jag måste vara med om ett sådant intensivt åskväder igen. Mycket man måste hålla koll på; dra ur sladdar och modem och tv och kylskåp och frys och dator och flippa proppar i proppskåpet och kolla hästen och hålla reda på hundarna... och sig själv förstås.

Vernissage!

2011-06-05T08:29:00.001+02:00

Nu är två av mina foton med på utställningen som vi som gått fotokursen har. Igår var det vernissage på galleri Ahlbergshallen i Östersund. Det var så roligt att se folk gå omkring och titta på alla tavlor, foton. När de närmade sig mina så försökte jag att spetsa öronen och höra vad de sa...men det var svårt att höra. Man skulle varit en liten fluga på väggen, det skulle vara så spännande att höra alla kommentarer!!
Temat på utställningen är Frihet & Förändring och pågår nu till den 12 juni.
Det här fotot, där jag inspirerats av de gamla målarmästarna, heter Historisk och hänger just nu på galleriet.

Det här är det andra fotot som jag ställer ut. Det har titeln Förändring.

Det är en sån otroligt vacker lokal! Rena fröjden att vandra runt i de här rummen. Ljust och fint och en enorm takhöjd!

Här står de och ser på min målning...hmm foto menar jag. Jag blev riktigt fascinerad av fönstren i galleriet. De påminner starkt om fönstret på fotot... Skulle kunna sitta där länge och bara se ljuset och skuggspelet som bildas av de gamla glasen och så faller det så vackert på de djupa fönsternicherna.

Vägen dit...

2011-06-02T08:38:00.000+02:00

Klockan var bara någon minut över 2 på morgonen...hmm natten? när jag vaknade och fick sån lust att bege mig ut i skogen. Jag lydde min känsla och var ute i naturen innan solen gick upp. Släntrade iväg in längs ån och tänkte gå till sjön tillsammans med Ella, yngsta labben. Raderna: "nog finns det mål och mening i vår färd men det är vägen dit som är mödan värd.." gjorde sig påminda för plötsligt så hittade jag massor med fotomotiv mitt i vägen för mig, så det tog en stund innan jag nådde fram till sjön.
Nät och dagg och ljuset.

Det blir som en annan värld där nere på marknivå.

Bakgrunden i ett foto är ofta lika viktig, eller viktigare, än själva huvudmotivet.

Jag blev fångad i de där glittrande näten en stund. Sedan fortsatte jag, men de bilderna visar jag om ett tag.

Som det kan bli, eller inte bli...

2011-05-30T19:25:00.000+02:00

Vattenklövern i dammen börjar slå ut. Jag tycker om de där ulliga vita blommorna och så har de så vackra blad. De ljusgröna bladen på en buske invid dammen speglar sig i vattnet och gör vattenytan grön.

Förgätmigej har sådan vacker färg. De sprider sig lätt och det är ju bra.

En detalj från en av urnorna i trädgården.

Regnskurar kommer och går. Suveränt bra för växterna. Den stora gamla flikrabarbern är på gång. Det är en pålitlig växt som troget står på sin plats och växer så det knakar.

"Hejsan!"

"Ja hej på dig du! Står du där och buktar dig nu igen?!"

Jaa...kan ju inte göra annat, vänta så ska du få se att jag växer högre än dig!!"

I början av maj så fick jag ett telefonsamtal. Det var en lokal lokal-tidning, som kommer ut en gång per år, som ville komma och göra ett reportage och fota trädgården... alltså i början av maj. Här i länet har snön precis försvunnit då och det vet ju alla hur det ser ut ute då! Inget grönt bara visset fjolårsrat som ligger platt på backen.
Jag förklarade att det inte gick att fota trädgården...eftersom det inte fanns någon trädgård eftersom snön precis försvunnit. Vi kom överens om att vänta två veckor och kom överens om datum och dag och göra reportaget då. Men de hörde inte av sig så jag ringde dem dagen innan de skulle komma och... näää det blev inget. Kommentaren var: "Tyckte inte att det lät som om du var nå pigg på det, men det kan ju, kanske, bli nåt annat år! Och förrästen så har vi fyllt tidningen nu!!"

Jaha, vad säger man? Ruskar på sig och går vidare...och jag som jobbat som en gnu i trädgården (med det lilla som då kommit upp...)

Ordspråk...

2011-05-28T18:04:00.000+02:00

Efter att vi gjort teoriprovet på fotokursen så fick vi några papper med en hel drös av de mest skiftande ordspråk. Meningen var att vi skulle ge oss ut på stan på hemvägen och genom fotografier gestalta några ordspråk. Kanske inte är det lättaste när man nu inte skulle arrangera dem, utan "bara" fota en ögonblicksbild som passade in på ett ordspråk.
Jag hade en sån tur att den första bilden satt direkt! Tycker jag i alla fall. Och att den där helläckra bilen, en Corvette, står parkerad rakt under reklamen för godis och chips! Och att den gamle mannen, som på beställning, gick förbi och beundrade bilen! Wow, där satt bilden! :)
Ordspråket är: Ögonen vill ha mer än magen.

Den här bilden gestaltar ordspråket: Man måste rätta munnen efter matsäcken.
Den är lite finurlig. Medan jag kör min gamla bil så fotar jag genom vindrutan en helfräck Hummer (bilen nere till höger). Jag är nästan löjligt förtjust i det bilmärket. Skulle vara en dröm att äga en... men man måste som sagt "rätta munnen efter matsäcken". Lägg märke till loggan på sidan av Hummern...drömma är ju tillåtet! :)

Det sista ordspråket, också fotat genom rutan på bilen när jag körde, är: Inget varar för evigt.
Och det är ju sant. Fotokursen är alldeles snart slut och det känns tråkigt. Skulle gärna fortsatt, det har varit så otroligt roligt med alla fotouppgifter som vi har fått!

Vad är det som händer?!

2011-05-27T08:44:00.002+02:00

Jag och den yngsta labben Ella var ute och tassade runt i skogen och så kom vi fram till sjön. Och det var då vi hörde det; ett väldigt plaskande! Det lät som om det var en älg som busade runt i vattnet. Vi smög närmare, båda två lite spända på vad vi skulle komma att få se!

Det var ett gäng fåglar som jagade fisk!! Det här är storskraken och den attans fågeln är inte att leka med....i alla fall inte om man som jag har en trädgårdsdamm med vackra koikarpar i! Den här fåglen har ätit upp några av mina fina fiskar förut så nu måste jag ha nät över dammen. Och hur kul är det?? Det är ju ingen överdrift precis när jag berättar att jag inte alls tycker om de här fåglarna....
Här har en stor hane fångat en fisk. Jag har fotat honom precis i den "kriminella" akten av fiskätande!!

Här sträcker han på sig så att fisken ska glida ner i magen!

Förökar sig gör de också. Det kryllar av storskrake i Sundsjön!
"Puss puss på dig honan min!" säger han så sött till sin utvalda fiskätarpartner.
"Hi hi hi" fnissar honan så förnöjt. "Ge mig nåt att äta, jag måste äta så att äggen utvecklas snabbt, ge mig fisk, fiskfiskfisk!"
"Vi flyger iväg till Wictorias damm", säger hannen, "där finns det så granna fiskar och lättfångade är de minsann hehehe!!!" skrockar den läbbiga hanen...

Nu flinar hon förnöjt där i morgonens solstrålar. Men mina fiskar kommer hon inte längre åt! Går hon in för landning i dammen så studsar hon på nätet, så hehehe på dig själv du, skrake där!!

Jag och Ella har alltså spanat på våra "fiender"! Vi var alldeles intill och såg hur de håller på. Ella är så intresserad av fåglar, det är hennes favoritdjur. Jag viskade lågt att hon skulle ligga alldeles stilla och det förstod hon. Låg som en staty och iakttog storskrakarna.

Min trädgård är med i en bok!

2011-05-24T12:22:00.002+02:00

Uppe på den gamla trappstenen i den vilda delen av min trädgård växer det liljekonvaljer. Hoppas att det blir några blommor.

Vallmoknoppen ruvar på sin färggranna hemlighet. Den här växer också uppe på stenen. Det är så mysigt uppe på stenen där i dunklet med ljuset som bryter igenom.
Nu i veckan ska vi ha teoriprov på fotokursen som jag går...och så sitter jag här och bloggar istället för att läsa på! Helst skulle jag vilja ut och fota, känns inte så inspirerande med prov. Och tydligen så var teoriprovet mycket utslagsgivande för betyget....

De är så vackra liljekonvaljens blad. De får också en sån härlig färg på hösten.

Men nu är det vår, den härliga våren. Den bästa årstiden; vår och försommar. Det gamla äppelträdet har varit knökfullt med blomknoppar...jag skriver har varit för några fågeljäklar har ätit upp VARENDA knopp!!!! Det började med att jag såg en fågel, en så grann domherre minsann.. som satt och gonade sig i solen bland de ljusgrönda bladen. Jag skulle precis gå in och hämta kameran för att fota den gulliga fågeln....MEN så insåg jag vad han höll på med!! Och så kom en hel FLOCK domherrar.... jaha... och nu är det inga knoppar kvar! Jag som älskar äppelblom, de doftar så ljuvligt också.

Är det nån som vet hur man ska göra för att de rackarns fåglarna inte ska äta knopparna???

Nu över till roligare saker! Min trädgård är med i en bok!! Det är trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson som sammanställt boken Trädgårdsriket där en hel drös trädgårdar runt om i hela Sverige presenteras. Boken är en uppföljning på boken Trädgårdsguiden som kom ut 2007 och är den svenska motsvarigheten till engelsmännens Yellow Book. Min trädgård, The Secret Garden, finns med på sidan 271 och boken kom hem till mig i brevlådan för att min bild använts i boken. Och oj så glad jag blev!! :)

Det levande vattnet

2011-05-22T10:39:00.001+02:00

Jag kan sitta länge vid dammen och bara titta på vattnet. Speglingarna, rörelserna och blänken. Vattnet blir aldrig tråkigt och ointressant; det är spännande, ständigt skiftande och mycket levande.
Här på fotot jag tagit syns kabbeleka. Den växer på några ställen vid dammkanten.

Färger, former och rörelseriktningar. Sten, vatten och blomma. Det är helheten som gör bilden.

En skräddare på dammens vattenyta har tagit en liten kuse. Det mörka i bakgrunden bildar nästan ett Y. Fotot har blivit åt det abstrakta hållet och att det är en skräddare är inte så intressant längre, fotot har blivit konst, i stället för att bara vara avbildande.

Här sitter två skräddare. Skräddaren i mitten tittar på mig med sina spröt höjda. Men det är helheten som gör bilden. De mörka och de ljusa partierna.

Magi...

2011-05-16T09:46:00.001+02:00

En tidig morgon efter en kall natt gick jag genom skogen till en å i närheten. Solen hade ännu inte gått upp och det var lite ruggigt och kyligt. När jag kom fram till vattnet såg allt så tråkigt och vanligt ut. Jag blev lite besviken och beslöt mig för att gå tillbaka hem. Något fick mig att vända mig om i just den stunden. Det var tur det för solen hade smugit sig upp och spritt sin magi över det svarta vattnet. En gyllene dimma blev plötsligt synlig. Det kändes som om jag befann mig i en annan värld.

En spindeltråd bildar en bro över vattnet.

Det är sådana här gånger som man vill att tiden ska gå lite långsammare.

Ljuset och mörkret, det svarta och det gyllene.

Plötsligt var stunden över och morgonen blev som vanligt igen. Jag fortsatte min vandring i skogen och fotade andra saker som dök upp i min väg.
Till alla er som vill se bilder från trädgården så kan jag lova att det kommer framöver. Just nu finns inte så mycket att visa. Och till alla er som gillar inredning så kommer det nog bilder från huset också framöver. Jag har börjat tycka att det är så roligt att fota i naturen! Att göra naturbilder som inte bara är avbildande utan lite mer konstnärliga, jag försöker i alla fall.
Jag vill tacka för alla fina kommentarer som jag fick om Leo. Det värmer!

Farväl till en älskad vän - Leo

2011-05-14T20:08:00.000+02:00

Jämtdalens Leo, så var hans namn och nu är han borta. Han finns inte mer, han har försvunnit. Vart vet jag inte riktigt och det är det nog ingen som riktigt vet heller. Vad som händer när man dör. Jag misstänker, riktigt skarpt faktiskt, att jag kommer att höra hans små tassar på golvet då och då och kanske även se skymten av honom här inne... Jag har delat mitt liv så länge med denna underbara lilla kanin så han kommer att finnas kvar, på något sätt. Han skulle fylla 13 år i juni.
Här på bilden sitter han på verandan och ser ut över trädgården. Man kan riktigt se att det är en intilligent kanin det här.

Leo och min äldsta labbe Gina. De är nästan lika gamla. Och de är riktiga vänner, de har ju vuxit upp tillsammans. Båda två älskar solglimtarna som letar sig in på golvet. De brukar söka upp solfläckarna och ligga och gosa tillsammans i solen.

Leo hade en sån vacker färg, blåzobelsiames.

Leo har aldrig sett en bur. Han var helt rumsren och sprang lös i hela huset. Här på bilden ligger han och sträcker ut efter att ha sprungit runt runt som en tok och skuttat rakt upp i luften och snurrat runt för att landa på mattan åt andra hållet han kom ifrån. Vilken fart! Det skulle man ha filmat!

Leo och solglimtarna...här har han letat upp en solfläck på mattan och ligger och njuter.

Leo och Gina....i soffan tillsammans

"...han kände på sig att han inte behövde sin kropp mer, och därför lämnade han den på dikeskanten men stannade ett ögonblick för att se på allt det han lämnade. /.../ Med ett enda kraftfullt språng var han uppe på vallens krön och tillsammans sprang de bort i lagom fart, ner genom skogen där de första gullvivorna började slå ut." ur Den Långa Flykten av Richard Adams.

Jag tror faktiskt att vi ses igen, någonstans någongång

Så ljuvliga... och så är jag så ledsen...

2011-05-13T19:41:00.000+02:00

I den vilda delen av min The Secret Garden blommar harsyran nu. De är så ljuvliga de där små söta vita blommorna. De ljusgröna bladen påminner om klöverblad. Harsyran, liksom blåsippan, är speciella skogsblommor som jag känner extra mycket för.
Här på fotot ser man även en liljekonvalj som stretar upp mot ljuset.

Ljuset och mörkret. Utan det ena skulle man inte uppskatta det andra lika mycket.

Jag älskar de här små ljuvliga blommorna.

Och varför är jag ledsen? Min älskade kanin Leo ligger och håller på att dö.

Han är en dvärgvädur med en otroligt vacker färg, blåzobelsiames. Han ska fylla 13 år nu i juni... Han har aldrig sett en bur, är helt rumsren och får vara lös i hela huset.

Vi har precis varit på en stilla promenad i trädgården (jag bar honom tätt tryckt intill mitt hjärta) så att han skulle få känna doften av vår och höra alla fåglar sjunga.

Nu har jag bäddat ner honom i en mjuk filt och han ligger så stilla, helt stilla...alltför stilla.

Jag älskar den här kaninen så mycket!!!

Snart snart...

2011-05-11T09:11:00.000+02:00

Alldeles snart blommar häggen. Antagligen kommer den att slå ut idag! De här bilderna tog jag i går kväll. Ljumma vindar busade bland de nyfödda häggbladen och knopparna höll inne med sin väldoft tills... tills idag kanske.

Solen var på väg ner och ljuset var så mysigt.

Det doftar så gott ute av alla nya fräscha löv.

Helst skulle jag vilja vara ute och fotografera nu på morgonen också, men kan inte det för det är andra saker som måste göras. Känns som om jag missar viktiga skeenden i naturen och i trädgården på grund av alla måsten.

Känsloyttringar invid svarta vatten...

2011-05-09T12:11:00.000+02:00

Tidiga mornar är klart bäst! Precis innan solen går upp ska man bege sig ut i skogen. Det är då det händer och det är då som naturen är så vacker. Jag smög mig fram och närmade mig en vik vid Sundsjön där vattnet låg alldeles svart och stilla. Mellan träden skymtade jag en fågel som avteckande sig så fint mot allt det mörka. Det var en knipa.

Knipahannen spelade och lät och böjde och kråmade sig och visade upp sig från sina bästa sidor.

Den kalla luften gjorde hans andedräkt synlig mot den mörka bakgrunden.

Honan låter sig lockas. Ofta låtsas hon inte se honom, men när han simmar iväg en bit ifrån henne vänder hon genast på huvudet för att se så att han inte försvinner. Det här paret har funnit varandra där på det svarta vattnet långt inne i skogen i morgonens första solglitter.
Jag går tyst därifrån och låter dem få vara ifred med varandra.

Affisch-förslag...

2011-05-07T16:12:00.000+02:00

Jag vantrivs att vara framför kameran. Det är Bakom kameran jag vill/ska vara. Fotokursen som jag går ska ju ha en Fotoutställning nu snart, på ett riktigt galleri också! Nu har det dragit ihop sig till att göra en Affisch. Och då kom bla ett förslag upp från vår lärare att vi skulle fota våra ansikten, porträtt, och ha i en cirkel mot mörk bakgrund, och det skulle vara Affischen för vår fotoutställning...
Nej nej nej, kände jag! Jag avskyr ju att vara framför kameran! Vantrivs som attan med det. Så i morse klev jag upp redan vid 4 tiden och stack till skogs. Kom tillbaka hem med några Affisch - ämnen i kameran. Jag visar dem här nedan. Det ska ju vara text på dem sedan också, men jag tror att det fungerar bra på de här bilderna. Och Temat på utställningen är Frihet & Förändring och det fungerar ju bra med bilderna.

Vad tycker ni? Duger nån av de här, som affisch? Vilken är Er favorit, i så fall??
Affisch 1

Affisch 2

Affisch 3

Affisch 4

Affisch 5

Affisch 6

Att måla med ljus...

2011-05-06T14:04:00.000+02:00

Vatten har alltid varit något som lockat mig. Det där ständigt föränderliga, förtrollande, mystiska och suggestiva. Man vet aldrig vad som finns dolt under ytan, kanske finns där andra världar. Här har jag försökt fånga något av vattnets sanna själ. Vattenytan lever sitt eget liv och återspeglar ljuset. Att måla med ljus med hjälp av kameran.
Det här fotografiet får mig att tänka på den franske konstnären Claude Monet, hans målningar av dammen i hans fantastiska trädgård.
Bilden har jag gjort direkt i kameran.

Kvistigt

2011-05-03T14:54:00.000+02:00

Sitter och jobbar med bilder. Det är riktigt Kvistigt. Skriver ut på den rackarns skrivaren som jag har här hemma. Blir inte bra, riktigt Risigt faktiskt. Det ser inte alls ut som på skärmen. Har laddat ner en färgprofil från stället där fotografierna ska tryckas och då försvinner svärtan i bilderna.
Som ni kanske misstänker håller jag på med bilderna till den där Fotoutställningen som ska avsluta fotokursen. Jag trodde att jag hade några bilder som fungerade...men det var på datorskärmen...ser helt annorlunda ut på papper! Tänk om man haft platta stora skärmar att visa bilderna på! :) Satt upp skärmarna direkt på väggen på galleriet! Det vore väl nåt?!

Jag hade valt ut två bilder och så dök den här bilden upp...den med kvistarna. Kanske ska jag ta med den, eller är den liksom "nybörjaraktig" (jag har ingen aning) kanske gillar jag den bara för att jag fotat med nya objektivet. Om några dagar kanske jag inte gillar den alls. Vem vet.

Boije och Blåsipporna

2011-05-01T16:44:00.000+02:00

Jag har ett speciellt förhållande till blåsippor. Tycker så mycket om de där eteriska små varelserna som hukar i dunklet och kikar upp mot ljuset. De här bilderna har jag fotat i den vilda delen av min trädgård. Det är så suveränt bra att ha ett sådant område som bara får vara och så kan man själv också gå in dit och bara vara, ett litet tag. Den här dagen gjorde jag sällskap med de små blåsipporna nere på backen.

De kikar upp mot ljuset. Grenarna ovanför dem känns nästan hotfulla.
Kanske är det någon förändring på gång.

Jag tycker att deras blålila färg är så vacker.

Blåsippan myser i solen.

Fotokursen som jag går ska ha en utställning på slutet. Temat är Frihet & Förändring. Jag funderar på att ha någon blåsippsbild med, kanske. Passar in på förändring, tycker jag. Frågan är om någon av de här bilderna fungerar som utställningsfoto? Vad tror ni?